Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 17 juli

    Nilsson: Miljöåtgärder går före inkomststöd

    Landsbygdsministern vill att direktstöden ska kunna finansiera mer av frivilliga miljöåtgärder.

     Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) vill kunna föra över direktstödspengar till miljöåtgärder. Arkivbild.
    Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) vill kunna föra över direktstödspengar till miljöåtgärder. Arkivbild. FOTO: Stefan Lindblom

    Det är viktigare att alla bönder som vill får ersättning för miljöåtgärder än att direktstöden ligger på en fast nivå. Det sa landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) när EU:s jordbruksministrar diskuterade miljö- och klimatambitionerna i den nya variant av den gemensamma jordbrukspolitiken, Cap, som är planerad att börja gälla 2021.

    – Om miljöåtgärderna är effektiva och efterfrågade, så ska man kunna använda direktstöden, det ska inte vara låst på förhand, utvecklar statsrådet den svenska positionen i en intervju med ATL efter rådsmötet.

    EU-kommissionen föreslår att alla medlemsländer ska erbjuda sina lantbrukare att åta sig miljöåtgärder inom ramen för de helt EU-finansierade direktstöden. I den budgetdelen ingår även det som tidigare har kallats direktstöd, men EU-kommissionen nu vill kalla inkomststöd, kopplade stöd och stöd till unga lantbrukare. De två senare typerna av stöd har föreslagna begränsningar, men inte de två förra. Sverige vill alltså försäkra sig om att storleken på miljöstöden hålls flexibel i förhållande till inkomststöden. Detta för att undvika det som ibland händer med populära miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet i dag: Pengarna tar slut och potentiell miljönytta går om intet när alla som velat utföra en miljöåtgärd inte kan få ersättning för den.

    Besviken Hogan

    Alla medlemsländer stöttar idén om en grönare jordbrukspolitik, men när det kommer till hur den ska se ut är åsikterna fortfarande vitt skilda. En del vill inte att de nya miljöåtgärderna inom direktstöden ska vara obligatoriska för medlemsländerna. Frågan om mindre jordbruk ska undantas från de utökade grundvillkor för att få direktstöd som EU-kommissionen föreslagit splittrar också medlemsstaterna, liksom om kompensationsstödet ska betraktas som ett miljöstöd och därmed få räknas till de 30 procent av landsbygdsprogrammet som enligt EU-kommissionens förslag ska gå till miljö- och klimatåtgärder. Många var också tydliga med att de inte kunde tänka sig högre miljöambitioner med den lägre jordbruksbudget som EU-kommissionen föreslagit.

    Jordbrukskommissionär Phil Hogan var besviken när han sammanfattade diskussionen. Han uppfattade att jordbruksministrarna visade mindre klimat- och miljövilja än vad deras regeringschefer gjort. Det är de sistnämnda som förhandlar om fördelningen av nästa långtidsbudget.

    – När regeringschefernas diskussioner om långtidsbudgeten intensifieras i oktober, då kommer deras logiska fråga att vara: Vad vill ni ha mer pengar till jordbruket för? Då gäller det att vi kan svara på det med förstärkta ambitioner för klimat och miljö.

    Relaterade artiklar

    Till toppen