Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 oktober

    Naturvårdsverket: Kostnaderna för vildsvinsskador ska halveras

    Trycket ökar i vildsvinshanteringen. I en färsk rapport vill Naturvårdsverket se att jakten på hondjur ökar, att utfodringen av vildsvin slopas – och att statlig skyddsjakt övervägs i vissa fall.

     Enligt en SLU-rapport från 2017 uppskattas kostnaderna för skador i lantbruket orsakade av vildsvin uppgå till över 1 miljard kronor per år.
    Enligt en SLU-rapport från 2017 uppskattas kostnaderna för skador i lantbruket orsakade av vildsvin uppgå till över 1 miljard kronor per år. FOTO: Istock

    Huvudmålet är att halvera skadorna i lantbruket och få ned trafikskadorna, men också att få en hållbar förvaltning anpassad till lokala förutsättningar.

    Vildsvinsstammen har vuxit kraftigt på kort tid. Värst är läget i Blekinge, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län, där de senaste årens milda vintrar i kombination med god tillgång på ekollon gett populationen en skjuts, men vildsvin finns i stort sett i hela landet bortsett från de nordligaste länen och Gotland.

    Över en miljard i skador

    Enligt en SLU-rapport från 2017 uppskattas kostnaderna för skador i lantbruket orsakade av vildsvin uppgå till över 1 miljard kronor per år. Målsättningen i den reviderade nationella förvaltningsplanen för vildsvin är att siffran ska halveras till år 2025.

    Ett annat mål är att antalet trafikolyckor där vildsvin är inblandade ska ned till under 3 000 stycken år 2025, från dagens cirka 6 000 per år. Detta kommer man att utvärdera 2026 för att se att effekten är uppnådd. I annat fall bör en systemöversyn göras och frågan tas tillbaka till riksdagen, anser Naturvårdsverket.

     Chriter Pettersson, vildsvinsexpert på Naturvårdsverket.
    Chriter Pettersson, vildsvinsexpert på Naturvårdsverket. FOTO: Naturvårdsverket

    Gemensamt mål

    Christer Pettersson, vildsvinsexpert på Naturvårdsverket som ligger bakom förslaget till ny förvaltningsplan, vill också betona samverkan mellan myndigheter, markägare och jägare om behovet av en gemensam målsättning om en stam i balans.

    – Det handlar om att begränsa tillväxten eller till och med minska antalet individer på många platser. Det måste läggas ett hårt jakttryck på framför allt hondjur under perioden oktober–december, säger han.

    I rapporten skriver Christer Pettersson också att utfodringen av vildsvin måste upphöra.

    – Utfodring för deras överlevnad är överflödig och bör därför inte förekomma. Övrigt klövvilt bör inte heller utfodras under vegetationsperioden, säger han.

    Andra förslag är att foderspridare för åteljakt inte bör placeras närmare åkermark än 100 meter och att åteln endast bör få användas då platsen är bemannad och jägaren står redo att skjuta.

    En sista utväg

    Han lyfter också fram möjligheten till skyddsjakt på myndighetens initiativ som en sista väg för länsstyrelserna då markägare och jägare inte själva klarar att balansera stammen.

    – Möjligheten har funnits sedan 1987. Det är en långtgående och sannolikt kostsam väg att gå. För vi vet inte. Det har bara förekommit i ett fåtal fall på 30 år, bland annat på dovhjort i samband med tuberkulosutbrott och på minkar som smitit, säger Christer Pettersson.

    Ska avgöras lokalt

    Han menar att vildsvinssituationen i vissa områden i dag är så pass allvarlig att länsstyrelserna i dessa områden redan har möjlighet till tvångsjakt.

    – Jag betonar att det måste avgöras lokalt, men vi vill peka på verktygslådan och visa att verktyget finns, säger Christer Pettersson.

    Enligt honom är ett av skälen till att man inte lyckats i de områden där problemen är som störst, till exempel delar av Kalmar och Kronobergs län, avsaknaden av gemensam målsättning i förvaltningen.

    – Det finns olika grupperingar bland markägare och jägare. Vissa ser vildsvinen som en resurs för jakttillfällen och det finns de som säljer jaktupplevelser, säger Christer Pettersson.

    Förslaget till ny nationell förvaltningsplan för vildsvin är nu ute på remiss. Länsstyrelserna och ytterligare ett 30-tal instanser ska lämna synpunkter senast den 25 oktober.

    Uppskattas till 300 000 individer

    • Den svenska vildsvins­stammen beräknas uppgå till minst 300 000 individer och antas växa med 15 procent årligen. Siffrorna är uppskattningar eftersom ingen inventering genomförs.

    • Kostnaderna för vildsvinsskador på jordbruket uppgick till 1,1 miljarder kronor 2015. Summan innefattar skador på grödor som spannmål, potatis, vall och oljeväxter men också lagning av maskiner och återställning av mark.

    • Kostnaderna för vildsvinsskador var högst i länen Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge.

    2017 var avskjutningen 115 000 vildsvin, att jämföra med 85 000 älgar.

    Källor: LRF, SLU, Viltdata

    Så ska vildsvinsköttet bli mer populärt

    Livsmedelsverket har nyligen presenterat en rapport om vildsvin och lagt fram en rad förslag för att öka efterfrågan på vildsvinskött:

    • Inför en premie till jägare på 500 kronor per fällt djur.

    • Ge jägarna möjlighet att själva, i mindre skala, sälja vildsvinskött direkt till privatkonsumenter efter att ha tagit trikinprov.

    • Se till att tillagningsråd och recept på vildsvin finns i närheten av köttdisken i butiken.

    • Ta fram produkter av vildsvinskött som är lämpliga för snabbmatskedjor.

    • Framhäv att vildsvinsköttet är klimatsmart i all marknadsföring.

    • Underlätta för anläggningar som tar emot fällda vildsvin att leverera kött till lokala restauranger, butiker och gårdsbutiker.

    • Uppmärksamma regioner och kommuner på att vild­svinskött kan upphandlas lokalt till offentliga mål­tider.

    Alf Blåder i Blekinge har skjutit närmare 1000 grisar sedan han blev intresserad på 1990-talet. Läs hela reportaget här.

    Relaterade artiklar

    Till toppen