Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 december 2018

    Omtag om nästa års torkstöd

    Jordbruksverket tvingas göra om 2019 års krisstöd för sommarens torka.

    I stället för dieselförbrukning kommer djurinnehav och brukad areal att ligga till grund för stödet, som är på totalt 760 miljoner kronor.

     Även växtodlingsgårdarna drabbades hårt av torkan. På bilden Spannmålsodlarnas ordförande Johan Karlzén på sin mark i sydöstra Skåne (arkivbild).
    Även växtodlingsgårdarna drabbades hårt av torkan. På bilden Spannmålsodlarnas ordförande Johan Karlzén på sin mark i sydöstra Skåne (arkivbild). FOTO: Ola Torkelsson

    Jordbruksverket drar tillbaka sitt första förslag att 2019 års krisstöd för torkan ska utformas som en återbetalning av dieselskatt. Sedan riksdagen antagit budgetförslaget från Moderaterna och Kristdemokraterna, där det ingick en ökad återbetalning av dieselskatt, finns det inte längre utrymme att hantera även krisstödet som en återbetalning av dieselskatt. I så fall hade återbetalningen blivit större än vad skatten är.

    – Därför måste vi komma med ett nytt förslag, men det är vår ambition att tidsplanen ska hållas och att det ska vara ett enkelt stöd att söka, säger Mirja Hjers, divisionsdirektör för utbetalningsfunktionen på Jordbruksverket.

    Stöd per produktionsgren

    Jordbruksverket presenterade i slutet av oktober 2018 en rapport där man skisserade två förslag till hur stödet kunde fördelas. Sedan det första förslaget nu fallit tittar man åter på nummer två, som innebar att gårdens innehav av moderdjur var huvudsaklig fördelningsgrund. Dessutom avsattes fasta belopp för växtodlingsföretag utan djurhållning samt för fågel, ägg, frilandsodling av grönsaker och matpotatis.

     Mirja Hjers, Jordbruksverket.
    Mirja Hjers, Jordbruksverket. FOTO: Jordbruksverket

    – Det förslaget kommer vi att utnyttja, men vi behöver göra vissa justeringar. Bland annat blev ju spannmålsskörden sämre än prognosen så därför är det motiverat att låta växtodlingen väga tyngre, säger Mirja Hjers.

    Grundfakta finns

    I slutet av januari räknar Jordbruksverket med att presentera ett reviderat förslag till krisstöd. Den ursprungliga planen var att utbetalningen av krisstödet skulle kunna ske under juni och juli 2019. Mirja Hjers har gott hopp om att klara det även nu.

    – Underlaget vi behöver hämta in har vi i princip redan i huset. Det gör att vi är positiva och tror på tidsplanen.

    LRF:s förbundsordförande Palle Borgström tycker att Jordbruksverkets besked är tämligen odramatiskt.

    – Pengarna finns kvar, det är fördelningsgrunden som ändras. Men det går att hitta andra modeller med rimlig träffsäkerhet, säger Palle Borgström till ATL.

     Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.
    Palle Borgström, förbundsordförande i LRF. FOTO: Ann Lindén

    Jordbruksverkets övervägande att låta växtodlingen väga tyngre ser han som rimligt:

    – Det finns en logik i det. Det är fullt klart att växtodlingen också är hårt drabbad och att den bör omfattas av stödet. Sedan lär det inte gå att hitta en modell som alla tycker är rättvisande.

    Snabb hantering viktigt

    En fördel med att använda återbetalning av dieselskatt som metod för krisstödet var att det inte krävdes något godkännande från EU-kommissionen, utan bara en anmälan.

    – Farhågan är att ansökningsförfarandet blir mer komplicerat både för myndigheterna och för lantbrukaren. Varje fördröjning är olycklig, det är nu likviditetsbristen finns, säger Palle Borgström.

    Jordbruksverkets förslag till stöd per produktionsgren

    Totalt ska 760 miljoner fördelas. Enligt förslaget från i höstas skulle 384 miljoner kronor gå till mjölkproduktionen baserat på antalet kor, 80 miljoner kronor skulle gå till gårdar med am- och dikor, 24 miljoner till gårdar med tackor och getter samt 72 miljoner kronor till gårdar med suggor.

    För växtodlingsföretagsföretag utan djur avsattes 80 miljoner kronor som ett investeringsstöd. Till fågel-, ägg- och matpotatisproducenter samt frilandsodlare av grönsaker avsattes vardera 30 miljoner kronor i form av projektstöd.

    Relaterade artiklar

    Till toppen