Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 30 maj 2018

    När traktorn blev entreprenadmaskin

    Baklastaren kom till i Gästrikland men det var i Skellefteå det tog fart när H-10:an började byggas på BM 35. Under en fascinerande epok i svensk industrihistoria blev baklastaren entreprenadmaskin och exportvara.

    .

    Historien om hur den allra första baklastaren kom till är lite spretande. En källa berättar om bröderna Wigren i Järbo i Gästrikland. De hade eget grustag och tyckte att frontlastaren inte var tillräckligt effektiv när de lastade grus på lastbilar. Tyngden hamnade på framhjulen och bakhjulen stod mest och slirade när det var för lite vikt på bakaxeln.

     Den första kända svenska baklastaren byggdes i Gästrikland. Ett behov av en ny typ av lastare som fick tyngden på drivhjulen skapade en ny maskintyp.
    Den första kända svenska baklastaren byggdes i Gästrikland. Ett behov av en ny typ av lastare som fick tyngden på drivhjulen skapade en ny maskintyp. FOTO: Niklas Larsson

    Därför ska man ha byggt om traktorn så att lastaren monterades där bak. Och så vände man på växellådan. Den man tror var den allra första baklastaren finns bevarad. Den ser enkel ut och har inte hytt, tillverkad 1946 eller 1947 och byggd på en Fordson. Om det var bröderna Wigren eller om det var bilhandlare Tage Berggren som kom på idén med att montera lastaren där bak, där säger källorna lite olika.

    Snötraktor i Sandviken

    När vi hoppar fram i historien finns ett tidningsklipp från 1951 där man berättar om en fenomenal ”snötraktor” som röjer gatorna i Sandviken. Maskinen var levererad av Bil-Berggren AB. Det som skribenten beskrev var baklastaren ”Gicantic”. I texten berättar disponent Tage Berggren att tillverkningen av traktorerna hade startat tre år tidigare efter ingående experiment.

    Expertis såväl i Sverige som utomlands hade lovordat traktorn. Maskinen hade fått varumärket Gigantic och med den kunde man lasta, gräva, planera och schakta. ”Gigantic” byggdes på en Fordson Major traktor och lyftkapaciteten var 1 400 kilo, motoreffekt 30 hk.

     Gigantic F-30 tillverkades i Järbo i Gästrikland. Man hade ett samarbete med Ford i England och delade information när nya traktormodeller släpptes.
    Gigantic F-30 tillverkades i Järbo i Gästrikland. Man hade ett samarbete med Ford i England och delade information när nya traktormodeller släpptes. FOTO: Niklas Larsson

    Tillverkningen skedde i Bil-Berggrens fabriker i Järbo. En kund i Sverige var Statens Järnvägar. Patent hade sökts för de skandinaviska länderna. En tidningsreporter som såg maskinen på S:t Eriksmässan 1951 skrev att en Gigantic gav intryck av att backa framlänges.

    En reklambroschyr beskriver Gigantic som ”den hydrauliska svenska lastningsmaskinen”. De flesta maskinerna baserades på Fordson men även på GMW och Nuffield-traktorer. När Ford planerade att lansera en ny traktorserie 1963 var representanter från Maskin AB Gigantic i Järbo i England för att ta del av ritningar och för att se vilka komponenter de kunde använda. Ett tidningsklipp från 1966 berättar att man hade 40 anställda och att tillverkningen av den nya lastmaskinen F 30 kommit igång. Vikt 6,1 ton, motoreffekt 64 hk och urkopplingsbar fyrhjulsdrift.

     Trots ett kraftfullt varumärke blev Gigantic med tiden omsprunget av Bröderna Lundbergs i Skellefteå som samarbetade med BM.
    Trots ett kraftfullt varumärke blev Gigantic med tiden omsprunget av Bröderna Lundbergs i Skellefteå som samarbetade med BM. FOTO: Niklas Larsson

    BM och Bröderna Lundbergs

    Även om historien om Gigantic är fascinerande så är troligen den mest kända baklasten H-10, även kallad BL-lastaren och tillverkad av Bröderna Lundbergs i Skellefteå. I början byggde man baklastare på Fordson, Nuffield, Fordson och Volvo T31.

     När H-10 började byggas på BM:s dieseltraktor BM 35 började resan mot en framgångsrik exportvara på riktigt. Lastmaskinen behövdes när samhället skulle byggas.
    När H-10 började byggas på BM:s dieseltraktor BM 35 började resan mot en framgångsrik exportvara på riktigt. Lastmaskinen behövdes när samhället skulle byggas. FOTO: Niklas Larsson

    Mest känd blev H-10 när den byggdes på dieseltraktorn BM 35. Året var 1954 och H-10 blev en succé. Fyra traktormodeller från Bolinder-Munktell (BM) kom att användas som bas.

    I slutet av 1950-talet skrevs ett samarbetsavtal mellan Bröderna Lundbergs och BM. Då moderniserades H-10 och målades gul. Baklastarens resa från ombyggd lantbrukstraktor till entreprenadmaskin hade börjat.

     H-10 byggd på traktorn BM 350 Boxer hade fortfarande synliga kopplingar till jordbrukstraktorn. Baklastaren var fortfarande traktorn med skopan åt fel håll.
    H-10 byggd på traktorn BM 350 Boxer hade fortfarande synliga kopplingar till jordbrukstraktorn. Baklastaren var fortfarande traktorn med skopan åt fel håll. FOTO: Niklas Larsson
     LM 218 lanserades 1959 och då försvann den runda motorhuven. Entreprenadmaskinens särart blev tydlig.
    LM 218 lanserades 1959 och då försvann den runda motorhuven. Entreprenadmaskinens särart blev tydlig. FOTO: Niklas Larsson

    När BM Volvo:s nya baklastare LM 218 introducerades 1959, fortfarande tillverkad av Lundbergs, fick baklastaren ett eget utseende. Då försvann den runda motorhuven och den synliga kopplingen till traktorn försvann. Inne i maskinkroppen fanns en BM 350 Boxer jordbrukstraktor men istället för den vanliga hög- och låg växellådan fanns en fram-back låda. Axlarna var specialbyggda liksom hjulen. Dessutom fanns en hydraulisk koppling att köpa som tillval.

     Den som kört en LM 218 vet att det kan vara lite besvärligt att klättra in till förarplatsen och därinne är det trångt jämfört med en modern hjullastare.
    Den som kört en LM 218 vet att det kan vara lite besvärligt att klättra in till förarplatsen och därinne är det trångt jämfört med en modern hjullastare. FOTO: Niklas Larsson

    Baklastarfakta

    H-10 typ 35 Motor: BM 1053

    Effekt: 43 hk

    Tipplast: 1 350 kilo

    Tillverkningsår: 1954-1959

    Vikt: 5 150 kilo

    Antal tillverkade: 851

    H-10: H stod för hjullastare och 10 för 1 000 liters skopvolym

    LM 218

    Motor: BM 1113

    Effekt: 56 hk

    Tipplast: 2 400 kilo eller 2 600 kilo (TD)

    Tillverkningsår: 1959-1970

    Vikt: 5 400 kilo eller 5 850 kilo (TD)

    Antal tillverkade: 8 328

    218: ”2″ stod för tvåhjulsdrift och ”18” för 1,8 tons lyftkraft till toppläge i 2 meters grusskopa.

    Den sista baklastaren som såldes av Volvo BM var LM 622/642 med Volvos D42 respektive D45 motor. 1984 tog epoken slut. Då hade hjullastaren tagit över med möjlighet för föraren att klättra upp till förarplatsen från sidan. Baklastaren blev omodern.

    Källor: Volvo CE, Baklastaren.se och ”Stora Maskinboken”.

     Baklastarna blev större med tiden. LM 841 hade en sexcylindrig Volvo D 50B eller D 60A motor. 1978 lades modellen ned efter 2291 tillverkade exemplar. Vikt 9 870 kilo.
    Baklastarna blev större med tiden. LM 841 hade en sexcylindrig Volvo D 50B eller D 60A motor. 1978 lades modellen ned efter 2291 tillverkade exemplar. Vikt 9 870 kilo. FOTO: Niklas Larsson

    Relaterade artiklar

    Till toppen