Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 januari

    Mycket otröskad spannmål i norr: ”Ogynnsam höst”

    I de nordligaste länen kunde stora spannmålsarealer inte skördas förra året. Bengt Granqvist utanför Sundsvall fick lämna två tredjedelar kvar i fält.

     I norra Sverige har en stor del av spannmålsarealen inte kunnat skördas. Arkivbild.
    I norra Sverige har en stor del av spannmålsarealen inte kunnat skördas. Arkivbild. FOTO: Karl Melander

    Höstregn och tidiga snöfall i norra Sverige medförde att mycket spannmål förblev obärgad under hösten. I Västernorrlands län var det mer än en femtedel av spannmålsarealen som inte kunde tröskas.

    För Bengt Granqvist som driver mjölkproduktion med sin bror Nils Uno Granqvist utanför Sundsvall handlar det om drygt 30 hektar vårkorn som förblev obärgad.

    – Det var en väldigt ogynnsam höst. Det blev aldrig något torrt väder så att det gick att skörda, säger han.

    Eftersom sådden kom igång sent under våren 2020 blev skörden också senare än vanligt. Det var i slutet på september som regnväder började dra in och medförde långvariga regnperioder och därefter tidig snö, enligt Jordbruksverkets rapport.

    Många andra lantbrukare i regionen har också stora obärgade arealer, berättar Bengt Granqvist som är vice ordförande för LRF Västernorrland.

    – Det är klart att det handlar om stora pengar, man har lagt ut alla kostnader utom för tröskning och torkning, säger han.

     Bengt Granqvist, vice ordförande i LRF Västernorrland som driver Nubo Lantbruk AB tillsammans med sin bror Nils Uno Granqvist.
    Bengt Granqvist, vice ordförande i LRF Västernorrland som driver Nubo Lantbruk AB tillsammans med sin bror Nils Uno Granqvist. FOTO: Privat

    Mindre skörd totalt i Sverige

    För det egna företaget är konsekvensen förutom utebliven intäkt vid försäljning av spannmålen också en sämre tillgång på halm till djuren. Många lantbrukare tvingas köpa in både mer foder och halm vilket tär på likviditeten, påpekar han.

    I Norrbottens län kunde 14 procent av spannmålsarealen inte skördas 2020, visar Jordbruksverkets regionala statistik. Även i Jämtlands län blev stora arealer oskördade och 15 procent av den spannmålsareal som skulle tröskas blev kvar i fält. I Västerbottens län låg den obärgade arealen på 9 procent. De arealer som ändå kunde skördas i nordligaste länen har i många fall gett höga skördar per hektar.

    Den totala spannmålsskörden i Sverige beräknas uppgå till 5,96 miljoner ton. Det är 3 procent mindre än 2019 men 10 procent högre är genomsnittsskörden de senaste fem åren.

    Motsatta siffror i tre län

    I tre län blev hektarskördarna av höstvete mycket höga 2020 jämfört med de senaste åren. I Stockholms län ligger hektarskörden av höstvete 24 procent högre än femårsgenomsnittet, och i Uppsala och Södermanlands län var motsvarande siffra 22 respektive 18 procent högre.

    När det gäller vårsådda grödor är resultatet varierande i landet. Våren och sommaren blev alltför torr på vissa platser. I exempelvis Södermanland, Östergötland, Kalmar och Västra Götalands län har ett större antal lantbrukare angett försommartorka som orsak till låga skördenivåer.

    Lantbrukare i Stockholm och Uppsala län har inte bara fått höga höstveteskördar 2020. Vårkornsskördarna ligger också högt jämfört med tidigare år, motsvarande 23 procent respektive 13 procent högre än femårsgenomsnittet. Även lantbrukare i Blekinge och Uppsala län fick höga hektarskördar av vårkorn 2020 jämfört med tidigare år. Resultaten i den regionala skördestatistiken bygger på en rikstäckande undersökning där drygt 4 400 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen