Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 25 november 2020

    Kommunen som fokuserar på lokala råvaror

    Munkedals kommun säkrar krisberedskapen genom avtal med lokala producenter. Det finns en stor nyfikenhet i att laga mat efter säsong.

     Fredrik Andersson på Dingle lantbruk, en av de lokala producenter som har avtal med Munkedals kommun.
    Fredrik Andersson på Dingle lantbruk, en av de lokala producenter som har avtal med Munkedals kommun. FOTO: Anders Kristensson

    För tre år sedan började Munkedals kommun att arbeta med en krisberedskapsplan för livsmedelsförsörjningen. Men kommunens fokus på lokalproducerat började redan när en ny odlingsutbildning startade på det nedlagda Naturbruksgymnasiet i Dingle.

    – Det finns inga nationella krisförråd längre och ansvaret har hamnat på kommunerna i dag, säger Magnus Eriksson som är köksmästare i Munkedals kommun.

    – För att säkra tillgången på mat har vi slutit femton avtal med lokala producenter som levererar ett brett sortiment av produkter till kommunens kök. I princip skulle vi idag kunna försörja alla kommunens invånare i kristider med dessa leverantörer.

    För att kunna köpa lokalt producerad mat har Munkedals kommun undantagit 10 procent från grossistavtalen. En utmaning var att få med sig de kommunala köken som var vana att beställa allt från en grossist. Att beställa från flera lokala producenter innebär merarbete.

    – Det har varit mitt jobb att inspirera köken att använda lokala produkter, säger Magnus Eriksson.

    – Får man inte med sig de kommunala köken i processen blir det ingen efterfrågan på det lokalproducerade. Personliga relationer är viktiga för att veta vem som står bakom produkterna och vi har bjudit in producenterna till fortbildningsträffar med kökspersonalen.

    Magnus Eriksson kör själv ut grönsakerna från Dingle lantbruk en gång i veckan. Han lägger mycket tid på att diskutera bland annat inköpsfrågor med kökspersonalen.

    – Nyfikenheten är stor över vad jag har med mig för grönsaker eftersom det varierar. De får vara mer kreativa och hitta på vad de ska laga för mat av råvarorna, vilket de uppskattar.

    Målet för kommunen är att sprida krismedvetenheten brett: att förankra den hos de lokala producenterna, i kommunens organisationer men även hos kommuninvånarna.

    – Vi körde utematlagning en dag, som ett led i krisberedskapen, på alla grundskolorna för att visa att det går att laga mat utomhus, säger Magnus Eriksson.

    Men de lokala råvarorna sätter även guldkant för de som bor på äldreboenden, bland annat med solvarma tomater direkt från växthusen.

    Kommunen har köpt in utrustning för att kunna laga mat utan el och har börjat bygga upp ett krisförråd av livsmedel.

    – Det finns mycket kvar att göra för att utveckla samarbetet och idéerna är många, säger Magnus. Skolbesök på odlingar och arbetsträning är viktiga mervärden som samarbetet skapat. Vi har fått igång en bra samverkan med producenterna, det handlar om att ta och ge och vara lösningsorienterade från båda sidor.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen