Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 17 augusti

    MSB: Betala inte hackarna

    Det går att utföra nästan vilka attacker som helst med hjälp av datorer. Men det kräver stora resurser.

    – Då är det nationalstater och inte enskilda hackare som ligger bakom, säger säkerhetsexperten Nicklas Keijser.

     Myndigheen för samhällsskydd och beredskap rekommenderar inte att betala hackare som kräver lönsensummor för att låsa upp kapad teknik.
    Myndigheen för samhällsskydd och beredskap rekommenderar inte att betala hackare som kräver lönsensummor för att låsa upp kapad teknik. FOTO: Mostphotos

    Allt kan hackas. Irans anläggningar för anrikning av uran är nedsänkta i berget och inte online mot internet. Ändå ska internetmasken Stuxnet ha förstört upp till tusen anrikningscentrifuger redan i början av 2010-talet.

    Attacker av liknande specialdesignade program som är konstruerade för att obemärkt arbeta i bakgrunden, har slagit ut elnätet i Ukraina och skadat nödvändig säkerhetsutrustning i Saudiarabien.

    – Sånt som för några år sedan var ren science fiction händer nu i verkligheten, säger Nicklas Keijser på MSBs insatsgrupp mot IT-attacker, CERT-SE.

    Krävs stora resurser

    Helt självkörande jordbruksredskap förekommer utomlands men är inte vanliga i Sverige.

    Hur svårt vore det att få en armé av självkörande skördetröskor att blockera motorvägarna eller dansa balett på Sergels torg?

    – Det är fullt möjligt, men det skulle kräva oerhört stora resurser. Då pratar vi främmande makt och då skulle de nog vara mer intresserade av att få elnätet att haverera. Hur mycket någon är redo att investera beror på hur mycket de kan få tillbaka, säger Nicklas Keijser.

    Vatten och livsmedelssäkerhet är inte ointressant ur säkerhetspolitisk synvinkel.

    – Om en statsmakt vore intresserad av att slå ut x antal procent av världens veteproduktion, så kanske det vore värt resurserna.

    Hackare kapar och kräver pengar

    Men de största skadorna för vanliga företag skapar vanliga brottslingar som vill tjäna pengar på att kryptera information och ta betalt för att låsa upp den.

    Det danska containerbolaget A.P. Møller Maersk förlorade miljardbelopp på en skadlig kod som kallas Not Petya som spreds mellan tiotusentals datorer och tusentals servrar.

    – Precis som hos mjölkbonden vi besökte var många datorer sammankopplade och det kan få förödande konsekvenser, säger Nicklas Keijser.

    Kan man inte bara betala lösensumman och få sina datorer upplåsta?

    – Nej, nej. MSBs bestämda rekommendation är att inte betala. Det finns ingen garanti för att de inte kommer tillbaka inom någon månad och kräver mer pengar. Dessutom ska man inte föda den här branschen, säger Nicklas Keijser.

    LÄS OCKSÅ: Kaparna krävde en kvarts miljonLÄS OCKSÅ: Lantmännen: Vi utsätts för attacker

    Till toppen