Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 16 juni

    Minska klimatpåverkan med mer vall och mindre mineralgödsel

    Ökad vallodling och stopp för mineralgödsel kan halvera det svenska lantbrukets klimatpåverkan. Det hävdar Ekologiska Lantbrukarna i sin nya klimatrapport.

    FOTO: Anders Fällman

    Rapporten, som har tagits fram av Ekologiska Lantbrukarna på uppdrag av Jordbruksverket, syftar till att sammanställa forskningsläget och stimulera till fortsatt lärande. Den vänder sig främst till ekobönder och rådgivare, men omfattar hela det svenska lantbruket och innehåller även en del globala siffror.

    I rapporten jämförs klimatpåverkan från att bruka en mjölkgård och en växtodlingsgård på vardera 100 hektar, antingen ekologiskt eller konventionellt. Båda ekogårdarna ger lägre utsläpp per hektar och totalt än de konventionella gårdarna. Den ekologiska växtodlingsgården ger även lägre utsläpp per kilo produkt, medan det inte är några större skillnader per kilo vara från de båda mjölkgårdarna.

    Kan halvera klimatpåverkan

    Orsaken till detta är frånvaron av mineralgödsel och inslaget av mera vall på de ekologiska gårdarna. Om hela lantbruket genomförde de två insatserna, kan klimatpåverkan halveras, enligt rapporten.

    – Målet med den här rapporten är inte att förespråka 100 procent ekologiskt. En hel del av de här sakerna kan också göras i det konventionella lantbruket, som att minska överskottsgödsling, försöka odla mer av sitt foder själv och variera produktionen mera, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna.

     Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare för Ekologiska lantbrukarna.
    Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare för Ekologiska lantbrukarna. FOTO: Lena Karlsson

    Mineralgödseln pekas ut som det största problemet: inte främst användningen av fossila bränslen vid tillverkningen, utan för sambandet mellan att tillföra nytt kväve och bildandet av lustgas. Mätning av kväveisotoper visar också att ”tillskotten av lustgas i atmosfären bildats huvudsakligen av industriellt fixerat kväve”, enligt rapporten.

    Ekobönderna använder inte mineralgödsel, men brukar bli anklagade för att åka snålskjuts på det konventionella lantbruket genom att exempelvis använda gödselmedel från konventionellt slaktdjursavfall. Hur ser ni på det?

    – Det stämmer. Där är vi ännu inte i hamn. På sikt behöver därför kretsloppen mellan stad och land slutas.

    Rapporten tar dock inte upp frågan om avlopp och slam och nämner bara minskad användning av fossila bränslen i förbifarten.

    Idisslarna är viktiga

    Det är tydligt att idisslarna och metanet har varit ett dilemma för ekobönderna. Slutsatsen blir ändå att idisslarna är viktiga i jordbrukssystemet.

    – I Sverige kan vi ha kvar alla idisslare om vi bara ser till ha dem på rätt plats i landet och i kretsloppet. Däremot är det poänglöst att odla vall för att binda kol om den inte ger mat. Arbetet med den här rapporten har visat tydligt att ett veganskt system inte fungerar, säger Sofia Sollén-Norrlin.

    I fallet mulljordarna, lantbrukets största utsläpp av växthusgaser, väljer rapportförfattarna att ducka för frågan.

    – Ja det är en svår fråga. Slutsatsen i forskningen är att det bästa skulle vara att lägga alla mulljordar under vatten igen, men det skulle påverka matproduktion och enskilda hårt. Så länge mulljordarna odlas, är det bästa att försöka få ut så mycket mat som möjligt från dem.

    Mer ur rapporten:

    Viktiga insatser för att minska klimatpåverkan, enligt rapporten ”Lantbruket och klimatet. Ett helhetsgrepp”:

    • Minska användningen av mineralgödsel.

    • Lägg kvävegivan 10-20 procent lägre än rekommendationen. Påverkar lustgasavgången mycket, men avkastningen marginellt.

    • Anpassa djurantalet bättre utifrån arealen. Sprid stallgödsel på större yta.

    • Odla mer vall, även på växtodlingsgårdar.

    • Odla mer eget foder och minska användningen av soja.

    • Blanda växtodling och djurhållning mera.

    • Öka variationen av grödor för humankonsumtion.

    • Minska den animalieuppfödning vars foder till stor del bygger på ettåriga grödor och inte gräs i så stor utsträckning.

    Relaterade artiklar

    Till toppen