Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 15 april

    Mindre bredband när fler får betesstöd

    Högt söktryck för vissa typer av miljöersättningar har fått Jordbruksverket att dra i nödbromsen. För att få fram nya pengar har myndigheten bestämt sig för att omfördela medel från andra stödkategorier.

    Det hör kanske inte till vanligheten att bredband och slåtterängar ställs mot varandra. Men just nu är söktrycket för flera typer av miljöersättningar så stort att Jordbruksverket har känt sig manade att göra just det för att få sin budget i balans.

    Det betyder rent konkret färre nedgrävda kablar och mer pengar till betesmarker och slåtterängar, som i dag är de kategorier som utgör den största delen av miljöersättningssystemet.

     Mer mular, mindre pengar till bredbandsstöd. Det är en omöjlig uppgift att räkna på hur många som drabbas, menar Andreas Mattisson, biträdande avdelningschef på jordbruks- och analysavdelningen när Jordbruksverket måste hårdprioritera för att hålla budgeten.
    Mer mular, mindre pengar till bredbandsstöd. Det är en omöjlig uppgift att räkna på hur många som drabbas, menar Andreas Mattisson, biträdande avdelningschef på jordbruks- och analysavdelningen när Jordbruksverket måste hårdprioritera för att hålla budgeten. FOTO: Mostphotos

    Betyder det att alla som har sökt miljöersättningar kommer få sina pengar i tid?

    – Den här diffen har byggs upp under hela programperioden, men det har varit en försenad handläggning från länsstyrelserna på grund av att de inte har haft rätt verktyg från oss. Men också på grund av att vi inte har kunnat bedöma volymen på de ansökningarna som vi har haft. De som har sökt ska få de stöd de har rätt till efter handläggningen. Diffen i prognosen motsvarar ungefär 3 procent, säger Patrik Alenfelt, sektionschef på jordbrukarstödssektionen.

    900 miljoner

    I pengar räknat handlat det om runt 500 miljoner kronor som ska dras in från det som kallas projekt- och företagsstöd. Men därutöver kommer även återflödet av pengar, från projekt som inte har genomförts, också att omfördelas för att täcka upp för kostnaderna för miljöersättningarna. Detta pengaflöde är nästan lika stort, och beräknas uppgå till ungefär 400 miljoner kronor.

    Hur många som drabbas av beslutet är oklart.

    – Alla de här pengarna är inte sökta, men det är en ganska omöjlig uppgift att räkna på hur många som drabbas, säger Andreas Mattisson, biträdande avdelningschef på jordbruks- och analysavdelningen.

    Många reaktioner

    Förutom bredband drabbas även projekt som faller inom ramen för natur- och kulturmiljöer, samt vissa servicesatsningar och samarbetsprojekt. Däremot drabbas inga Leaderprojekt, som också normalt ingår i Landsbygdsprogrammet, eftersom dessa pengar är öronmärkta i lag, enligt Andreas Mattisson.

    Reaktionerna och frågorna har hittills varit många på beslutet.

    – Vi får naturligtvis också mycket reaktioner från dem som har lagt ner mycket tid på att söka.

     Högt söktryck tvingar Jordbruksverket att omfördela pengar mellan olika stödkategorier.
    Högt söktryck tvingar Jordbruksverket att omfördela pengar mellan olika stödkategorier. FOTO: Mostphotos

    Hur och i vilken utsträckning dessa kan lämna in samma ansökan nästa år är dessutom höjt i dunkel, eftersom det ännu inte är fastställt vilka områden som kommer att prioriteras då.

    Bredband är ju ett kärt område för många partier. Det har inte varit aktuellt att söka extra anslag i budgeten?

    – Vårt ansvar är i första hand att hålla budgeten i balans, och i vilken mån det har hanterats på regeringskansliet kan jag inte svara på, säger Andreas Mattisson.

    Relaterade artiklar

    Till toppen