Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 1 mars 2017

    Miljöregler för stallgödsel ger bra effekt i Sverige

    Sverige har kommit långt när det gäller växtnäringsutnyttjande och att begränsa växtnäringsförluster i jordbruket, enligt ny rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet.

     Helena Aronsson Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Helena Aronsson Sveriges Lantbruksuniversitet. FOTO: SLU

    Miljöregler för stallgödselhantering har i kombination med rådgivning har gett bra effekt för att få ner växtnäringsläckaget i Sverige.

    – Det går inte att säga att man inför en regel som leder till en åtgärd och den här åtgärden får effekt. Det handlar i lika hög grad att den här regeln implementeras genom rådgivning, säger Helena Aronsson som tillsammans med sin forskarkollega Holger Johnsson fått i uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten att utvärdera miljöregelverket för stallgödsel.

    Minskad risk för växtnäringsläckage

    Regeln om att man inte får sprida mer än 22 kilogram fosfor per hektar med stallgödsel har haft stor effekt. Från 1988 till 2013 har den totala arealen som får stallgödsel ökat från 26 till 37 procent utan att antalet djur och mängden gödsel ökat. Det minskar risken för växtnäringsläckage.

    – Det är väldigt bra att vi i Sverige inte har lika djurtäta förhållandena som i många andra länder, säger Helena Aronsson.

    Ytterligare en regel som också funnits länge i Sverige och haft stor positiv påverkan är krav på tillräcklig lagringskapacitet för gödseln i förhållande till antalet djur.

    – Att man ska kunna lagra gödseln över vintern sätter den allra viktigaste ramen för att förhindra växtnäringsläckage i vårt klimat, säger Helena Aronsson.

    Vattendirektivet

    Andra regler har haft mindre effekt, till exempel kravet att en viss andel av marken måste hållas vinterbevuxen i Götaland.

    – Den regeln har inte varit så viktig eftersom lantbrukare ändå väljer att ha mycket höstgrödor och vallar, säger hon.

    Framöver kan det finnas behov av att minska läckaget ytterligare framför allt på fosforsidan på grund av bland annat hårda krav i Vattendirektivet. Men Helena Aronsson tror inte på att införa nya strängare regler utan snarare på mer gårdsanpassade lösningar.

    – De generella reglerna är redan bra i Sverige. Vi har kommit så långt redan i att minska läckaget. För att fortsätta minskningen handlar det mer om finlir och att åtgärderna anpassas till specifika platser, säger hon.

    Relaterade artiklar

    Till toppen