Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 17 juli

    ”Olika viljor hos markägare är ett grundproblem”

    Den svenska vildsvinsstammen fortsätter att växa och orsaka kostsamma skador för lantbruket. För att komma tillrätta med problemet krävs utvecklad samverkan mellan jägare, markägare och lantbrukare, anser jaktvårdskonsulenten Anders Nilsson.

     Trots att avskjutningen ökar fortsätter vildssvinsstammen att växa med omkring 15 procent årligen.
    Trots att avskjutningen ökar fortsätter vildssvinsstammen att växa med omkring 15 procent årligen. FOTO: Lotta Silfverbrand

    Avskjutningen av vildsvin i landet har ökat från drygt 300 år 1990 till drygt 112 000 år 2018. Trots detta fortsätter stammen att växa med omkring 15 procent årligen.

    Kostnaderna för skador och odlingsförluster orsakade av vildsvin inom jordbruket uppgick till 1,1 miljard kronor år 2015, enligt Sveriges lantbruksuniversitet.

    Enligt Anders Nilsson, biträdande riksjaktvårdskonsulent vid Jägareförbundet, finns dock inget linjärt samband mellan stammens storlek och skadornas omfattning.

    – En klokt utförd förvaltning påverkar skadebilden mer än antalet individer. För att uppnå en effektiv förvaltning krävs samverkan över större arealer, vilket oftast kräver att grannar samarbetar. Ett grundproblem är olika viljor hos markägare. Man glömmer ofta att många markägare faktiskt vill ha vildsvin på sina ägor medan andra inte vill det, säger han och fortsätter:

    – Vad som skulle behövas är en ökad dialog och samverkan dem emellan, kanske inom befintliga älgskötselområden, om en önskvärd medelväg. Det skulle vara ett stort första steg åt rätt håll.

    Läs mer: Så ska antalet vildsvin halverasLäs även: Nu ska det bli enklare att sälja vildsvinskött

     Anders Nilsson, biträdande riksjaktvårdskonsulent vid Jägareförbundet.
    Anders Nilsson, biträdande riksjaktvårdskonsulent vid Jägareförbundet. FOTO: Lotta Silfverbrand

    Det krävs även tydligare avtal om villkor och förväntningar vid upplåtelser av såväl jakträtt som jordbruk, menar han.

    – Markägarna behöver ta ett större ansvar för helheten. Det ligger en potentiellt inneboende konflikt i att arrendera ut jakten till högstbjudande och jordbruket med bortskriven jakträtt.

    En annan faktor som fortsatt påverkar vildsvinsförvaltningen negativt är problemet med avsättning av kött.

    – Att det fortfarande inte är tillåtet att sälja vildsvinskött direkt till konsument är en flaskhals som måste åtgärdas snarast. Få jägare kan tänka sig att skjuta vildsvin om de inte kan ta tillvara köttet, säger Anders Nilsson och tillägger att ytterligare ett problem är den allmänt negativa bilden av vildsvinskött.

    – Vildsvin är ett fantastiskt vilt som ger utmärkt kött. Ökas efterfrågan så kan vi skruva upp jakten, säger han.

    Cirka 300 000 vildsvin

    Kostnaderna för skador och odlingsförluster orsakade av vildsvin inom jordbruket uppskattades till 1,1 miljard kronor 2015 (SLU). Sedan dess uppskattas stammen ha vuxit väsentligt.

    Antalet trafikolyckor med vildsvin inblandade har ökat från 750 år 2003 till 7 696 under 2019. Kostnaderna för viltolyckor med vildsvin uppgick till cirka 290 miljoner kronor år 2015, då antalet olyckor uppskattades till drygt 4 000.

    Naturvårdsverket uppskattar att det idag finns omkring 300 000 vildsvin i Sverige. De förekommer framförallt i södra Sverige upp till Dalälven och en bit norrut längs Östersjökusten.

    Källa: Svenska Jägareförbundets Viltdata, Naturvårdsverket, SLU

    Relaterade artiklar

    Till toppen