Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 november

    Mer pengar till djurvälfärd

    Djurvälfärdsersättningarna har blivit en succé.

    Jordbruksverket tvingas omfördela 225 miljoner kronor inom landsbygdsprogrammet för att det ska finnas resurser till ersättningarna nästa år.

     Förbättrad klövhälsa tack vare djurvälfärdsersättning.
    Förbättrad klövhälsa tack vare djurvälfärdsersättning. FOTO: Ann Lindén

    Lantbrukarna har tagit emot djurvälfärdsersättningarna väl och därigenom bidragit till bättre välfärd för mjölkkor, suggor och får. När ersättningarna infördes var målet att djur motsvarande 225 000 djurenheter per år skulle omfattas av ersättningarna. Under 2018 överträffades det målet med 31 procent, enligt en utvärdering från Jordbruksverket.

    Det innebär att 88 procent av landets alla suggor, 66 procent av mjölkkorna och 54 procent av fåren omfattades av ersättningarna.

    Stephanie Kindbom på Jordbruksverkets landsbygdsutvecklingsenhet har gjort utvärderingen genom enkäter till stödmottagarna, men också genom intervjuer med experter inom branschorganisationerna. Rapportens slutsats är att ersättningarna ökat djurvälfärden.

    – När det gäller mjölkkor visar Växa Sveriges statistik att klövhälsan förbättrats. Inom grisnäringen tyder uppgifter från Gård- och djurhälsan på förbättrad djurvälfärd. Hos fårnäringen finns visserligen inte tillgängliga data, men här visar enkätsvaren att åtgärderna har haft betydelse och i många fall varit en form av kompetensutveckling för djurhållarna, säger Stephanie Kindbom.

    Många lantbrukare upplever dock en ökad administrativ börda i ansökningsförfarandet och dokumentationskraven. Ännu fler mjölkkor hade sannolikt kunnat omfattas av ersättningarna om reglerna hade varit utformade på ett annat sätt. Mjölkföretagare valde ofta att hålla antalet rapporterade djur i underkant för att vara säkra på att klara kraven och inte riskera sanktioner.

    Ersättningen som lantbrukarna får ska täcka merkostnaderna för att klara de extra åtgärderna och dokumentationskraven. Det innebär i förlängningen att lönsamheten påverkas till det bättre.

    – Experterna inom branscherna bedömer att konkurrenskraften har ökat genom ersättningarna och de här åtgärderna, säger Stephanie Kindbom.

    Budgetmässigt avsattes det inledningsvis drygt en miljard kronor i landsbygdsprogrammet för djurvälfärdsersättningarna under den här programperioden. Det beloppet kommer att vara med råge förbrukat redan i och med att årets ersättningar betalas ut i december.

    För att klara stöden även nästa år har Jordbruksverket därför överfört 225 miljoner kronor från outnyttjade miljöersättningar och stöd för ekologisk produktion till djurvälfärdsersättningarna. Därmed utökas den totala budgeten under programperioden till närmare 1,3 miljarder kronor.

     Stefan Gård, ordförande för Sveriges Mjölkbönder: – Det är ett av de bättre stöden eftersom det är direkt riktat och inte så luddigt som många andra stöd. Sedan vet jag inte om djurens välfärd blivit bättre på grund av klövpengen, men det är absolut inte negativt.
    Stefan Gård, ordförande för Sveriges Mjölkbönder: – Det är ett av de bättre stöden eftersom det är direkt riktat och inte så luddigt som många andra stöd. Sedan vet jag inte om djurens välfärd blivit bättre på grund av klövpengen, men det är absolut inte negativt. FOTO: Eva Westin

     Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet: – Ersättningen har bidragit till ökad djurvälfärd. Mycket är sådant som de flesta har gjort även tidigare, men nu har det kommit på pränt och det ökar medvetenheten. Den behöver vara kvar även kommande programperiod, lammproduktionen behöver stimuleras.
    Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet: – Ersättningen har bidragit till ökad djurvälfärd. Mycket är sådant som de flesta har gjort även tidigare, men nu har det kommit på pränt och det ökar medvetenheten. Den behöver vara kvar även kommande programperiod, lammproduktionen behöver stimuleras. FOTO: Pia Gyllin

     Jeanette Elander, nyvald ordförande för Sveriges Grisföretagare: – Suggpengen har absolut bidragit till att öka djurvälfärden och det var ju förväntat. Vi har en helt annan djurvälfärd i Sverige jämfört med övriga EU. Jag tycker verkligen att den ska vara kvar i framtiden.
    Jeanette Elander, nyvald ordförande för Sveriges Grisföretagare: – Suggpengen har absolut bidragit till att öka djurvälfärden och det var ju förväntat. Vi har en helt annan djurvälfärd i Sverige jämfört med övriga EU. Jag tycker verkligen att den ska vara kvar i framtiden. FOTO: Johan Sedenius

    Djurvälfärdsersättningar

    Utgångspunkt för ersättningarna och att de accepteras av EU är att de åtgärder som görs går utöver kraven i djurskyddsreglerna.

    Djurvälfärdsersättningarna är en del av Landsbygdsprogrammet 2014-2020 och kan sökas för mjölkkor, suggor och får. Ersättningen uppgår till 2 000 kronor per djurenhet (1 djurenhet, DE = 1 ko, 2 suggor eller 7 får). Alla åtgärder som krävs för att få ersättningen ska dokumenteras.

    Djurvälfärdsersättningen för mjölkkor (klövpeng) utgår för utökad klövhälsovård, vilket bland annat innebär att korna ska verkas två gånger per år av en certifierad klövvårdare.

    Ersättningen för får (fårpeng) bygger på planerad produktion där djurhållaren klipper djuren två gånger om året, hullbedömer samt gör foderstatsberäkningar.

    Suggpengen bygger på planerad produktion med uppföljningar och analyser av fodret med mera. Suggpengen infördes redan 2012 och fanns med även i det förra landsbygdsprogrammet. Klövpengen och fårpengen infördes 2016.

    Relaterade artiklar

    Till toppen