Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 december

    Mejeriföretagen kan lära av varandra

    En korsning mellan Norrmejerier och Falköpings mejeri skulle kunna betala över sju kronor kilot för mjölken, skriver ATL:s ekonomireporter Oskar Schönning i en marknadsanalys.

    FOTO: Carina Andreasson

    Att skylla på omvärlden är en traditionstyngd gren inom lantbruket. Många gånger finns det goda skäl – det är en erkänt hård och nyckfull bransch, ofta med små marginaler. Även mejeriföretagen har länge haft det tufft. En global och konkurrensutsatt marknad ger prispress i kyldiskarna, något som gör det svårt att växla upp intäkterna.

    Men samtidigt handlar företagande om att göra det bästa av förutsättningarna. Därför är det en smula förvånande att de som är anställda för att sköta affärerna i mejeriföretagen ofta pratar så pass mycket om just omvärlden.

    När Arla nyligen misslyckades med att hålla i det mjölkpris som många behövt efter sommaren så var det återigen händelser i omvärlden – inte eventuella problem och tillkortakommanden i den egna organisationen som lyftes fram.

    När jag några dagar tidigare intervjuade VD:n för Falköpings Mejeri, Anders Segerström, var det också mycket tal om det omgivande – trots att bolaget precis kommit med en bra rapport. Mejerimarknaden tillät inte ett högre mjölkpris än det nuvarande, var budskapet. Precis som det brukar låta i Arla och i Norrmejerier.

    På frågor om den egna organisationen framhöll dock Anders Segerström att den var slimmad, med få anställda och låga kostnader sett till hur mycket mjölk som vägs in. Jag jämförde med Norrmejerier, som har många fler anställda och högre kostnader per invägt kilo. Å andra sidan har Norrmejerier högre intäkter än Falköping. Båda bolagen väger in ungefär lika mycket mjölk och betalar också ungefär lika mycket per kilo till bönderna.

    Det finns alltså olika sätt att bedriva mejeriverksamhet – trots en liknande omvärld. Ett bolag med Norrmejeriers intäkter och Falköpings kostnader skulle teoretiskt sett kunna betala ett snitt på över sju kronor litern för mjölken. Om man istället skulle applicera Norrmejeriers intäkt per liter mjölk på internationella jätten Arla skulle ett teoretiskt, genomsnittligt mjölkpris för 2017 hamna på drygt fem kronor kilot. Omvänt skulle Falköpings kostnader per kilo mjölk ge ett pris hos Arla på drygt 6 kronor kilot.

    Varje företag har sina förutsättningar, både internt och externt. Det är därför viktigt att understryka att ovanstående beräkningar inte tar hänsyn till saker som historia, lokal marknad och att olika produkter driver olika kostnader. Men de pekar ändå på att det finns höjd i det svenska mjölkpriset. För det går fortfarande att tjäna pengar både på den svenska och internationella mejerimarknaden. Fråga bara franska familjen Besnier, som äger Skånemejerier AB. Eller Arlas VD Peder Tuborgh.

    Till toppen