Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 12 november

    Matvarukedja: Ställer inte livsmedel mot livsmedel

    Mat.se tycker inte att man har ett för stort fokus på klimatfrågan för att bolaget lanserar klimatavtryck för 3000 livsmedel.

     Kunden får ett så kallat klimatkvitto efter betalning. På kvittot kan varornas växthusbidrag utläsas.
    Bild 1/5 Kunden får ett så kallat klimatkvitto efter betalning. På kvittot kan varornas växthusbidrag utläsas. FOTO: David Gustavsson
     Några exempel på olika livsmedels klimatpåverkan såsom det presenteras i appen och på hemsidan.
    Bild 2/5 Några exempel på olika livsmedels klimatpåverkan såsom det presenteras i appen och på hemsidan. FOTO: David Gustavsson
     Göteborg Mats.se alla på avdelningen. Foto Tommy Holl
    Bild 3/5 Göteborg Mats.se alla på avdelningen. Foto Tommy Holl FOTO: Tommy Holl/Mat.se
     Karin Jelkeby är verksamhetschef på Mat.se och har lett arbetet med klimatdatabasen för bolagets räkning. På en presskonferens i veckan berättade hon om projektet.
    Bild 4/5 Karin Jelkeby är verksamhetschef på Mat.se och har lett arbetet med klimatdatabasen för bolagets räkning. På en presskonferens i veckan berättade hon om projektet.
     Karin Jelkeby.
    Bild 5/5 Karin Jelkeby. FOTO: Tommy Holl/Mat.se

    Mat.se, som ägs av Axfood, lanserade i veckan en klimatmärkning av 3 000 matvaror som samlats i en databas. Artiklarna har märkts med hur mycket växthusgaser de genererar per kilogram, uttryckt i koldioxidekvivalenter.

    Målet är att kunderna ska halvera sitt klimatavtryck när de handlar hos kedjan, enligt bolaget. Ett nyligen genomfört pilottest visade dock att kunderna i snitt bara minskade sin klimatpåverkan med 7 procent.

    Bygger på livscykelanalyser

    Siffrorna och databasen har tagits fram i samarbete med det statliga forskningsinstitutet Rise i Göteborg. Datan bygger på så kallade livscykelanalyser som bland annat inkluderar klimatutsläpp från transporter, energi- och bränsleanvändning i hela livsmedelskedjan.

    Kunden kan jämföra livsmedels olika klimattal och göra filtrerade ”klimatsökningar”. Till exempel beskrivs vegofärs, i en sökning, som ett klimatsmart alternativ till svensk nötfärs.

    Men Livsmedelsverket och Naturskyddsföreningen har, i en intervju med TT, kritiserat bolaget för att märkningen inte inkluderar exempelvis biologisk mångfald – där betande djur ofta anses spela en viktig roll.

    Delar inte kritiken

    Men Karin Jelkeby, verksamhetschef på Mat.se, delar inte kritiken och tycker inte att bolaget ställer livsmedel mot livsmedel.

    – Vi vill inte peka med hela handen och styra konsumentens matköp. I stället tycker jag att vi valt ett neutralt perspektiv med hjälp av ett oberoende forskningsinstitut, Men på sikt behöver vi såklart väva ihop fler miljöaspekter, säger Karin Jelkeby till ATL.

    Hon anser också att bolaget stöttar Sveriges köttproduktion genom att bara erbjuda svenskt kött på färskvarusidan.

    Riskerar andra miljöfrågor hamna i skymundan till följd av ett för stort klimatfokus?

    – Miljö- och hållbarhetsfrågor är såklart jättekomplexa. Men vi säger inte att alla ska sluta äta till exempel nötkött, men att man, då och då, kan minska intaget om man vill.

    Hon pekar också på att bolagets kunder sedan tidigare även kan filtrera fram enbart ekologiska och/eller svenskproducerade matvaror.

    – I vår senaste satsning har vi dock valt att fokusera på klimatet. Men framöver ska även titta på hur vi kan göra det enklare att välja hållbara livsmedel utifrån ännu fler parametrar.

    Koldioxidekvivalenter…

    … är ett mått som bland annat FNs klimatkonvention och EU-kommissionen använder sig av.

    Måttet tar hänsyn till att olika klimatgaser bidrar olika mycket till växthuseffekten.

    Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.

    Livsmedelskonsumtionen utgör i dag runt en fjärdedel av de svenska hushållens sammanlagda klimatavtryck, motsvarande i snitt två ton koldioxidekvivalenter per person och år.

    Årligen orsaker svenskens konsumtion i snitt mellan 8-10 ton koldioxidekvivalenter – medan en hållbar global nivå är satt till som mest 2 ton per person och år.

    Källor: Rise, Mat.se, Naturvårdsverket, FNs klimatmål och Världsnaturfonden

    Relaterade artiklar

    Till toppen