Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 18 december 2018

    Matköparna kommer billigt undan – men dyrare grönsaker

    Livsmedelsföretagens produkter är generellt dyrare än maten i butikshyllorna, visar unik ATL-statistik.

    – Konsumenterna har inte upplevt någon direkt prishöjning, säger statistikern Marcus Fridén på SCB.

     Grönsaksdisk i livsmedelsaffär.
    Grönsaksdisk i livsmedelsaffär. FOTO: Mujo Korach / IBL Bildbyrå

    Statistiska Centralbyrån (SCB) har tagit fram unik statistik på uppdrag av ATL. Statistiken visar procentuella upp- och nedgångar för konsument- respektive producentpriser för olika livsmedelkategorier:

    • Bröd- och övriga spannmålsprodukter

    • Kött

    • Grönsaker

    • Ost, mjölk och ägg.

    Kategoriernas prisförändringar redovisas årsvis nedbrutet på månader, till och med september i år, i tre olika index med 2012 som bas- och jämförelseår.

    Producenter får mer betalt

    Konsumentprisindex (KPI) visar procentuella prisförändringar i handelns priser ut mot matkunder. Två producentprisindex (PPI) visar prisförändringar för livsmedelsföretagens produkter – det ena rör prisutveckling för svenska livsmedel och det andra för importerade. Vårt KPI tar däremot ingen hänsyn till en varas ursprung.

    Kartläggningen visar att livsmedelsproducenterna generellt får mer betalt än vad handeln får för de jämförda livsmedelskategorierna. Matköparna kommer därmed billigt undan.

    – Konsumenterna har inte upplevt någon direkt prishöjning, då handlarna inte höjt sitt försäljningspris lika mycket som producentpriserna gått upp. Någon aktör på vägen har fått en mindre marginal, och mest troligt gäller det parti- och/eller detaljhandeln, säger Marcus Fridén, statistiker på SCB som hjälpt ATL att sammanställa statistiken.

    Svenska grönsaker ger mest betalt

    Mest betalt har producentledet tagit för svenska grönsaker. Grönsakspriserna steg i det ledet med i snitt 10 procent under 2016, jämfört med året innan – och har sedan fortsatt uppåt. I oktober i år var producenternas grönsaker 42 procent dyrare än 2012.

    Men det är också grönsakspriserna som handeln höjt mest de senaste åren av de jämförda livsmedlen. Grönsaker som säljs i fysiska och digitala matbutiker har i snitt blivit knappt 20 procent dyrare från 2012 och fram till oktober i år. Producenternas grönsakspriser har alltså ökat dubbelt så mycket som handelns.

    Som ATL tidigare berättat har KPI för kategorin bröd och övriga spannmålsprodukter bara ökat med 1-2 procent sedan början av 2017, medan producentledets priser ökat ungefär dubbelt så mycket även i denna kategori.

    Svag krona ligger bakom

    PPI för kategorin kött hade ett par procentenheters försprång under 2017, men i somras hamnade KPI i jämnhöjd med PPI för den inhemska marknaden med prisökningar på uppåt 8 procent jämfört med 2012.

    PPI respektive KPI för kategorin mjölk, ost ägg har följt varandra ganska väl. PPI har dock, även här, generellt ökat ett par procentenheter mer de senaste två åren. Det rör sig om gradvisa ökningar från runt 3 procent 2013 till toppnoteringar i oktober i år på runt 13 och 17 procent för KPI respektive PPI inhemsk marknad.

    Producentpriserna för importerade livsmedel har, bland de undersökta livsmedelskategorierna, ökat mest för grönsaker, respektive ost, mjölk och ägg med prisuppgångar på runt 21 procent i oktober i år. Samma siffror för bröd och övriga spannmålsprodukter respektive kött är 13 procent.

    En svag krona ligger främst bakom de stigande priserna. Ökad efterfrågan på kött i tillväxtländer bidrar också till högre globala köttpriser.

    Så tog vi fram siffrorna

    Statistiska Centralbyrån, SCB, har på uppdrag av ATL sammanställt procentuella prisförändringar för fyra livsmedelskategorier med hjälp av KPI och PPI, de vedertagna måtten på prisutveckling i konsument- respektive producentledet.

    • KPI mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen.

    • PPI mäter vad svenska producenter i förädlingsledet får betalt när de säljer sina produkter.

    • PPI importmarknad visar vad producenten betalar för produkter som importeras till Sverige.

    2012 är bas- och jämförelseår i sammanställningen. Om PPI för en livsmedelskategori exempelvis ökat med 5 procent under en månad i år, så har en producent fått fem procent mer betalt för den livsmedelskategorin jämfört med motsvarande månad 2012. Jämförelseperioden sträcker sig fram till och med oktober 2018. Siffror för november finns ännu inte för PPI och KPI.

    Båda måtten är framtagna enligt gängse statistiska metoder, såsom urval och mätmetoder.

    Källa: SCB och ATL

    Till toppen