Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 augusti

    Markägarna vinnare på modern vindkraft

    Vindkraftsföretagen annonserar efter ägare till vindpinad mark på sina webbplatser. Det kan löna sig att svara. I fjol var ett genomsnittligt vindkraftverk värt 96 000 kronor i arrende för markägarna, visar ATL:s granskning. I framtiden kan det ge ännu mer.

     Till 2040 ska all svensk el vara förnybar. För att klara målet måste vindkraften byggas ut mycket kraftigt.
    Till 2040 ska all svensk el vara förnybar. För att klara målet måste vindkraften byggas ut mycket kraftigt. FOTO: Börge Nilsson

    Landets 3 976 vindkraftverk producerade förra året 14 procent av all använd el i Sverige eller 20 terrawattimmar, TWh. Andelen kommer att öka. Enligt den energiöverenskommelse som slöts 2016 ska all el i Sverige komma från förnybar produktion 2040. Då behövs det 90 TWh, vilket blir ungefär hälften av all el.

    Visserligen har M och KD hoppat av överenskommelsen för att värna om kärnkraften men det lär inte påverka vindkraften. Nya investeringar går att räkna hem utan några subventioner alls.

    – Produktionskostnaden för vindkraft har minskat kraftigt och ser ut att fortsätta minska. Vi ser ingen avmattning i intresset för vindkraftsinvesteringar, säger Maria Stenkvist som är analytiker av förnybar el på Energimyndigheten.

    Ökar kraftigt

    Den senaste statistiken från Svensk Vindenergi ger henne rätt. Första kvartalet i år beställdes 153 nya vindkraftverk. Redan 2023 producerar vindkraften 30 procent av all el och det kan ge markägare stora årliga intäkter i arrende.

    ATL har utgått från Energimyndighetens statistik över den samlade elproduktionen från vindkraft och de genomsnittliga priserna på elcertifikat och elpriser.

    Enligt ett standardavtal som LRF och branschen tagit fram ska 4 procent av de samlade intäkterna betalas i arrende.

    Om samtliga markägare som har vindkraft på sina ägor fick 4 procent av värdet på elcertifikat och elpriser gav det förra året 382 miljoner kronor att dela på. Det blir 96 000 kronor per vindkraftverk.

    Som all statistik är det förstås missvisande. I underlaget finns även äldre vindkraftverk som bara ger en bråkdel av den energi som ett modernt verk producerar.

    Framtida verk är ännu kraftfullare.

    Produktionen ger pengar

    WPD Scandinavia projekterar vindkraftsparken Ripfjället på gränsen mellan Dalarna och Värmland. I ett dokument som beskriver vad Malung-Sälens kommun skulle tjäna på bygget framgår att ett verk ger knappt 300 000 kronor per år. Kalkylen bygger på ett elpris på 33 öre per kilowattimme.

     Weronica Andersson är projektledare på WPD Scandinavia.
    Weronica Andersson är projektledare på WPD Scandinavia. FOTO: Privat

    – Det kan uppfattas lågt som genomsnitt över 25 år men vi bedömer det som realistiskt, säger projektledaren Weronica Andersson på WPD Scandinavia.

    Olika avtal kan ge andra typer av mindre ersättningar som vi inte har räknat in. Det är den procentuella ersättningen på produktionen som ger de stora pengarna.

    I dag finns en prispress nedåt när det gäller arrendeavtal.

    – Efterhand som vindkraftverken blivit större och effektivare har det dragit mot 3,5 procent och det finns en logik i det. Ett större vindkraftverk ger ett större intrång men ett effektivare ger inte automatiskt ett större intrång, säger Jan-Åke Jacobson som är kanslichef på organisationen Svensk Vindkraftförening.

    Några bindande standardavtal finns det inte.

    – Till syvende och sist sluts avtalen mellan markägare och exploatör.

     Jan-Åke Jacobson är kanslichef på organisationen Svensk Vindkraftförening.
    Jan-Åke Jacobson är kanslichef på organisationen Svensk Vindkraftförening. FOTO: Privat

    Fakta: Så beräknas ersättningen

    Det finns inga enhetliga regler men ofta beräknas vindfångs­området så att verkets höjd blir radien i en cirkel runt varje vindkraftverk. Ett 250 meter högt verk ger alltså en radie på 250 meter. Då ingår 19,6 hektar i den ersättningsbara mark vars vind fångas upp av vingarna.

    Om markägarna får dela på 4 procent av betalningen för den el som verket producerar ger ett sådant verk i bra vindläge cirka 300 000 kronor per år om elpriset är 33 öre per ­kilowattimme.

    Fakta: Elcertifikat

    Ett statligt svensk-norskt system för subvention av förnyelsebar el som infördes i Sverige 2003 och som förlängts till 2030. Producenten får under 15 år ett certifikat för varje förnybar MWh el som produceras.

    Certifikatet kan säljas och ger då en extra intäkt. Köpare är elleverantörer som är tvungna att köpa elcertifikat och ta ut kostnaden på elpriset.

    Priserna på varje elcertifikat är inte fastställt i förväg utan regleras på en marknad som styrs av hur mycket förnybar el som produceras.

    Eftersom utbyggnaden nu går så snabbt att målen uppfylls långt i förväg sjunker priset på elcertifikat till nära noll och systemet kan ha spelat ut sin roll.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen