Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 31 augusti

    Markägare drabbas dubbelt av andras nedskräpning

    Lars-Gunnar Dahlström har tröttnat på att folk skräpar ned och dumpar avfall på hans mark. Nu sätter han upp en andra bom för att hindra folk att komma dit. 

     Många upplever att det blir vanligare att till exempel byggmaterial dumpas där det inte hör hemma. Här en bild från en lantbrukare som i samband med tröskning upptäckte marksten som dumpats i fältkanten.
    Många upplever att det blir vanligare att till exempel byggmaterial dumpas där det inte hör hemma. Här en bild från en lantbrukare som i samband med tröskning upptäckte marksten som dumpats i fältkanten. FOTO: privat

    Många markägare upplever att nedskräpning och dumpning av avfall i skog och mark har ökat och ofta får de själva stå för notan att röja upp. Lars-Gunnar Dahlström är en av dem.

    – Folk släpper bara skräpet. När vi har gått och planterat i skogen är det sopor, burkar, flaskor, tält och presenningar man spänner upp och sedan går man därifrån bara, säger Lars-Gunnar Dahlström som driver skogs- och lantbruk på Trollsta gård i Sorunda, Nynäshamns kommun.

    Nedskräpning ökar

    Han har satt upp en vägbom tidigare för att hindra folk som skräpar ned att komma in och nu sätter han upp ännu en. Många andra markägare i området sätter också upp bommar, lägger ut stenar och storbalar av samma skäl. 

    – Det är mycket trevligt folk som plockar svamp, men de blir ju också utestängda nu. Det är tråkigt, säger han.  

     Lars-Gunnar Dahlström, lantbrukare och skogsägare i Sorunda, har tröttnat på nedskräpningen på hans mark.
    Lars-Gunnar Dahlström, lantbrukare och skogsägare i Sorunda, har tröttnat på nedskräpningen på hans mark. FOTO: Paulina Dahlström

    Lars-Gunnar Dahlström är långt ifrån ensam om sina upplevelser. Björn Galant, expert på allemansrätt och äganderätt på LRF, upplever att medlemmarnas problem med nedskräpning har ökat, inte minst under pandemin. Ett uppmärksammat problem är att aluminiumburkar som slängs i naturen flisas sönder i slåttermaskiner och hamnar i djurens foder. 

    Dumpat avfall

    Andra problem är dumpning av större mängder avfall, liksom större saker som kylskåp och byggmaterial. Enligt Pontus Tengby, kommunikationschef på Håll Sverige rent, finns det tecken på att det blir allt vanligare att byggmaterial dumpas där det inte hör hemma. 

    – Det är ett billigt sätt för oseriösa firmor att göra sig av med avfall. Konsumenten har ett ansvar att ha koll på var ens grejer tar vägen. Det är nog många som inte känner till att man ska begära kvitto på farligt avfall, säger Pontus Tengby. 

    Den som skräpar ned är ansvarig för skräpet och kan få böter eller fängelse, men ofta går den personen inte att finna. 

    – Det stora problemet är att det är så lätt att göra det utan att åka fast, säger Pontus Tengby och fortsätter: 

    – Jag vet att många markägare drabbas dubbelt, att man får skräp på sin mark och så försöker man göra något åt det och då blir man anklagad för att begränsa allemansrätten. Det är en svår situation för markägare som skogsägare och lantbrukare.  

    Anmäl nedskräpning

    Markägare uppmanas att dokumentera och anmäla nedskräpning på deras mark både till polisen och till kommunen. Även om ärendet läggs ned av polisen är det viktigt att de får kännedom om händelserna. 

    – Om inte annat så finns det i statistiken. Om det är ett stort problem får man kanske ta tag i det på något större sätt och då är det bra att det finns registrerat hos kommun och polis att det har skett, säger Björn Galant på LRF. 

    När det inte går att finna den som skräpat ned kan markägaren själv bli ansvarig för att städa upp och forsla bort skräpet, kostnader som inte omfattas av exempelvis Länsförsäkringars lantbruksförsäkring.

    Kan vara kommunens ansvar

    Enligt Olof Moberg, förbundsjurist på Sveriges kommuner och regioner (SKR) är kommunens ansvar för att röja upp på privat mark begränsad.  

    – Är det åkermark skulle jag säga att det faller utanför. Men är det mark med höga naturvärden där allmänheten vistas och man inte vet vem som skräpat ned kan det vara kommunens ansvar, säger Olof Moberg. 

    – Lagen ska tolkas hyfsat restriktivt från kommunernas sida. Men det finns väldigt få prövningar så var gränserna riktigt går är svårt att säga, fortsätter han.  

    I ett rättsfall från 2006 mellan det markägande företaget SCA och Strömsunds kommun dömde Miljööverdomstolen att SCA inte hade ansvaret för avfall som olovligen tippats av okända personer på företagets mark.  

    – Det slutade med att kommunen tog kostnaden för att städa marken. Man ansåg att det blir orimligt att en enskild markägare ska betala för någon annans nedskräpning av marken. Så det är alltid bra att ta foto, polisanmäla och anmäla nedskräpning till kommunen, säger Björn Galant. 

    Det gäller vid nedskräpning

    Kommunens ansvar för att återställa en plats regleras i Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. 

    Ur LRF:s vägledning ”Frågor och svar om nedskräpning på en fastighet”: 

    • Att det finns avfall på en fastighet innebär inte per automatik att fastighetsägaren har ett rättsligt ansvar för att åtgärda nedskräpningen. Huvudansvaret ligger i stället hos den eller de som har gjort nedskräpningen. 
 

    • I vissa fall kan skyldigheten att ta hand om avfallet övergå till fastighetsägaren. 
 

    • Fastighetsägaren kan också bli ansvarig efter fastighetsförvärv. 
 

    • När nedskräparen inte går att finna och fastighetsägaren inte kan göras 
ansvarig är det kommunens uppgift att utföra och bekosta borttagningen av avfallet. 
 

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen