Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 november

    Maltkornsresultatet som gäckar experterna

    Vreta Kluster

    Hög skörd men så höga proteinhalter att ingen tog hem segern i Maltkornsmästaren. Så här förklarar experterna det extrema resultatet i Maltkornsmästaren.

     När analysresultaten från Maltkornsmästaren först kom var det svårt att tro att de var rätt, att alla lag hade för höga proteinhalter för ett godkänt maltkorn. Men analyserna gjordes om och det visade sig vara rätt, berättar Ingemar Gruvaues, agronom på Yara, och en av föreläsarna under Maltkornsmästardagen.
    När analysresultaten från Maltkornsmästaren först kom var det svårt att tro att de var rätt, att alla lag hade för höga proteinhalter för ett godkänt maltkorn. Men analyserna gjordes om och det visade sig vara rätt, berättar Ingemar Gruvaues, agronom på Yara, och en av föreläsarna under Maltkornsmästardagen. FOTO: Malin Eborn

    Många är på plats på Vreta Kluster under tisdagen när experter ska ge sina analyser av resultatet i tidningen Lantmannens tävling Maltkornsmästaren. När tävlingsfältet drogs i gång i våras med 33 deltagande lag, där bland annat de stora rådgivningsföretagen, företrädare från handeln, och lantbrukare slogs om årets titel kunde ingen ana att ett segrande lag helt skulle utebli. Kriterierna för att vinna var högsta bruttointäkt av godkänt maltkorn. Reglerna baseras på ett proteinhaltsintervall mellan nio och tolv procent. Eftersom resultatet i alla led låg över 12 procents proteinhalt lyckades inget lag leverera ett godkänt maltkorn. Priset på 50 000 kronor skänktes istället till Stiftelsen Lantbruksforskning och ska oavkortat gå till ett svenskt projekt inom maltkornsforskning.

    Ovanliga resultat

    Sommarens torka och värme har gjort att höga proteinhalter präglat säsongen, i mer eller mindre hela landet, så därför är det inte så konstigt att även resultatet i Maltkornsmästaren gör det. Man brukar prata om att lägre skördar leder till höga proteinhalter vilket också har varit fallet på många håll i år. Men i Maltkornsmästaren låg skördarna relativt högt på cirka 6,4 ton till 8 ton per hektar. Det ogödslade referensledet fick en lägre skörd, 4,8 ton per hektar men kom även det på en för hög proteinhalt (12,2 procent). Försöksplatsen på Tolefors gård i Östergötland fick 150 millimeter regn från sådd till skörd, vilket var betydligt lägre än normalt men ändå mer än på många andra ställen i Sverige.

    – Proteinhalt på 12,2 procent i ogödslat, det är inte vanligt! säger Ingemar Gruvaues, agronom på Yara och en av föreläsarna under dagen.

    En tänkbar förklaring till de höga proteinhalterna är en sen och mycket stor kvävemineralisering från marken.

    Plötslig mikrobdöd

    CG Pettersson, projektledare på Lantmännen, menar att flera grader högre medeltemperatur än normalt orsakade värmestress.

    – Vi hade faktiskt något som kan liknas vid medelhavsklimat i Sverige 2018, säger han.

    Exakt hur stor höjning av proteinhalten värmen gav går inte att säga.

    – Vi har hamnat långt utanför alla referensramar i år, men värmestressen har bidragit med minst 1,5 procents höjning, säger han.

    Göran Bergkvist, docent på Institutionen för växtproduktionsekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, som också följt tävlingsfältet, förvånades över det höga axantalet och att de sent anlagda sidoskotten gick fram och bidrog till skörd. Det svalare vädret och regnmängden under andra halvan av juni hade en avgörande betydelse. Nederbörden i slutet av juni och sena sidoskott bidrog till ett stort kväveupptag efter blomning.

    – Få kärnor per ax medförde få kärnor att dela på kvävet i varje skott, säger han.

     Göran Bergkvist, docent på Institutionen för växtproduktionsekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, som också följt tävlingsfältet noggrant, förvånades över de höga axantalet och att de sent anlagda sidoskotten gick fram och bidrog till skörd.
    Göran Bergkvist, docent på Institutionen för växtproduktionsekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, som också följt tävlingsfältet noggrant, förvånades över de höga axantalet och att de sent anlagda sidoskotten gick fram och bidrog till skörd. FOTO: Malin Eborn

    Han redogjorde också om teorier från kollegan, Thomas Kätterer, professor vid institutionen för ekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, som menar att hög marktemperaturen medförde att mycket kväve frigjordes när regnet kom. En annan möjlig bidragande orsak är den så kallade Birch-effekten. Den innebär att när det sker stora och snabba förändringar i marken kan extra mycket kväve frigöras av plötslig mikrobdöd.

    ATL TV fanns på plats när Maltkornsmästaren avgjordes:

    Läs mer om

    Till toppen