Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 november

    Här görs kornet till malt

    Hovmantorp

    I takt med att antalet lokala bryggerier ökar i Sverige, ökar också efterfrågan på lokalproducerad råvara. Ett nystartat mälteri i Småland har spårbarhet, ända ner på gårdsnivå, som en av sina främsta käpphästar.

     Efter att har rensats blötläggs kornet i två dygn för att starta mältningsprocessen.
    Efter att har rensats blötläggs kornet i två dygn för att starta mältningsprocessen. FOTO: Hans Dahlgren

    På ett höstblött industriområde i Hovmantorp i Småland avslöjar bara de fyra spannmålssilorna och tippgropen att verksamheten i fastigheten är lite ovanlig. Här finns ett av Sveriges endast tre mälterier.

    Brewmaster har haft en uppstartsperiod på fyra år, med investeringar på omkring 25 miljoner. Det mest grundläggande är nu på plats och företaget är inne i en produktionsmässig expansionsfas.

    – I dag är vi väl 100 delägare och kommer att bli ett gäng till inom kort. Vi kommer att fortsätta att investera och få färdigt fabriken inom en tvåårsperiod, säger entreprenören och initiativtagaren Peter Nygren, vd i bolaget.

     Mältaren Johan Zethraeus luktar på kornet. ”Det ska vara en fräsch gurkdoft, då vet man att man är rätt på det”, säger han.
    Mältaren Johan Zethraeus luktar på kornet. ”Det ska vara en fräsch gurkdoft, då vet man att man är rätt på det”, säger han. FOTO: Hans Dahlgren

    Dygnsproduktionen av malt ligger i dag på drygt ett ton, men redan till sommaren räknar man med att vara uppe i sju ton och sedan fortsätta växa. För efterfrågan finns.

    – 1994 fanns det 14 bryggerier i Sverige, 2010 fanns det 42 och i dag har vi nästan 400 bryggerier – plus en jättestor hembryggningskultur. Så det har totalt exploderat.

    Utvecklat egen mältningsmaskin

     Groningssteget kan både göras i sådan här groningslådor och i en mältningsmaskin.
    Groningssteget kan både göras i sådan här groningslådor och i en mältningsmaskin. FOTO: Hans Dahlgren

    Brewmaster är främst inriktade på specialmalter. Malter som har en särskild karaktär och som bryggarna använder för att sätta egen prägel på ölet.

    – De vill ofta producera något lokalt med lokala råvaror och de gör specialöl för att särskilja sig från de stora bryggerierna, berättar Peter Nygren.

    Spårbarheten ner på gårdsnivå är därför viktig. Likadant att skilja på olika kornsorter, eftersom både sorten och odlingsplatsen har betydelse för smaken. De faktorerna styr också var Brewmaster köper in sitt korn.

    – Vi har några gårdar som vi jobbar mot direkt, och även lagerhusföreningar som kan separera gårdsvis eller geografiskt. Sedan har vi också andra plattformar, Skira är ett exempel, där vi både lägger upp köpannonser och tittar på säljannonserna, säger Johan Zethraeus, produktionsansvarig.

     Mältningsmaskinen har företaget utvecklat själva. I den sker både stöpning och groning medan trumman snurrar långsamt.
    Mältningsmaskinen har företaget utvecklat själva. I den sker både stöpning och groning medan trumman snurrar långsamt. FOTO: Hans Dahlgren

    Till skillnad mot stora industrimälterier gör Brewmaster små satser åt gången, på 1,4 ton. Även när man nu expanderar är det konceptet man håller fast vid. För att klara det har man utvecklat en egen mältningsmaskin som automatiskt sköter de moment – stöpning och groning – som sker innan malten torkas i en ugn.

    Vill sälja mältningsmaskiner

     När malten är klar packas den i 25-kilossäckar.
    När malten är klar packas den i 25-kilossäckar. FOTO: Hans Dahlgren

    I dag står en maskin i lokalen, men där finns plats för 18 stycken. Konceptet med små moduler ger möjlighet att expandera i den takt som det finns förutsättningar för och ger en stor flexibilitet i produktionen.

    – Vi kan ta in en batch från en bonde, som kanske har ett eget gårdsbryggeri, och göra både pilsnermalt, pale ale-malt eller rostade maltsorter i mindre batcher. Det kan inte de större mälterierna göra, säger Peter Nygren.

     Det egna laboratoriet är viktigt för att kunna hålla koll på alla steg i processen.
    Det egna laboratoriet är viktigt för att kunna hålla koll på alla steg i processen. FOTO: Hans Dahlgren

    Maskinen gör det också enkelt att starta produktion på andra platser, vilket Brewmaster inte utesluter. Dessutom kommer mältningsmaskinen sannolikt att börja säljas till den som vill starta egen maltproduktion.

    – Lantbrukare som vill ta tillvara på sin egen produktion skulle mycket väl kunna köpa en sådan här och en ugn och tillverka egen malt. Det finns många exempel i USA där lantbrukare gjort precis detta. Det kommer säkert hit så småningom, säger Johan Zethraeus.

     Längst till vänster ligger obehandlat korn, sedan stöpt korn, korn som grott, torkat korn och nere längs till höger färdig malt. Ovanför ligger renset, groddar och löst skal.
    Längst till vänster ligger obehandlat korn, sedan stöpt korn, korn som grott, torkat korn och nere längs till höger färdig malt. Ovanför ligger renset, groddar och löst skal. FOTO: Hans Dahlgren

    Den malt som Brewmaster gör under eget varumärke är ekologisk. Men man mältar också direkt på uppdrag av bryggerier med egna önskemål.

    – Ibland ringer det bryggerier till oss som har bekanta som är lantbrukare, som de vill samarbeta med. Då kan vi legomälta åt dem.

     Johan Zethraeus (till vänster) är mältare och produktionsansvarig. Det var entreprenören och vd Peter Nygren som fick idén när han själv insåg att de flesta specialmalter importeras.
    Johan Zethraeus (till vänster) är mältare och produktionsansvarig. Det var entreprenören och vd Peter Nygren som fick idén när han själv insåg att de flesta specialmalter importeras. FOTO: Hans Dahlgren

    Brewmaster Sweden AB

    Bolagsform: Aktiebolag.

    Antal anställda: 3 (2019).

    Omsättning: 557 000 kronor (2019).

    Resultat efter finansnetto: –8,2 miljoner kronor (2019).

     I ugnen, eller kölnan, sker det sista steget innan malten rensas och packas.
    I ugnen, eller kölnan, sker det sista steget innan malten rensas och packas. FOTO: Hans Dahlgren

    Mältningsprocessen

    Malt används främst i tillverkning av öl, whisky och i bageriindustrin. Mältningen görs för att väcka vissa enzymer till liv, som senare i bryggningsprocessen omvandlar spannmålens stärkelse till socker. Beroende på hur mältningen görs bestäms också ölets smak och färg. Mältningen sker i tre huvudsakliga steg:

    1. Stöpning

    Kornet läggs i blöt varvat med luftning i ett par dygn för att höja vattenhalten och få det att börja gro.

    2. Groning

    Vattnet silas bort och kornet får gro i omkring fyra dygn. Under tiden kyls kornet för att hålla rätt temperatur. Olika maltsorter kan kräva olika temperaturer under processen.

    3. Torkning

    Torkningen, även kallad kölning, sker i en ugn, en kölna. Först torkas den största mängden vatten bort, sedan kan sluttorkningen ske i olika temperaturer beroende på vilken karaktär malten ska ha. Om malten ska användas till rökig whisky kan kölningen ske i torveldade ugnar, som då ger en rökig smak till slutprodukten.

     Silorna och tippgropen på industriområdet skvallrar om verksamheten i lokalen.
    Silorna och tippgropen på industriområdet skvallrar om verksamheten i lokalen. FOTO: Hans Dahlgren

    ATL TV: Så går mältningsprocessen till

    Relaterade artiklar

    Till toppen