Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 24 maj

    Målmedvetet klimatarbete ger resultat på grisgården

    Fjugesta.

    I över 20 år har Hidinge gård jobbat aktivt för att minska sin miljöpåverkan. Effektiv gödsling, HVO-driven maskinpark, egen halmpanna och tät samverkan med grannarna är bara några av åtgärderna.

     Hidinge gård investerade i en ny halmpanna och renoverade den gamla för att effekten skulle räcka till torken när mer spannmål skulle torkas.
    Hidinge gård investerade i en ny halmpanna och renoverade den gamla för att effekten skulle räcka till torken när mer spannmål skulle torkas. FOTO: Anders Kristensson

    Gunnel och Håkan Wahlstedt producerar slaktgrisar på Hidinge gård i Fjugesta, strax väster om Örebro. Sedan 1999 har de varit pilotgård för Odling i Balans och i dag är de en av länets största svinproducenter.

    De tog över gården från Gunnel Wahlstedts far 1994, som gick över till grisuppfödning på 1970-talet.

    – Min svärfar var tidigt ute med att fördela fosfor efter behov och anpassade grisbesättningen efter gödselbehovet på markerna, berättar Håkan Wahlstedt.

    – Vi körde på med hans koncept och har jobbat kontinuerligt för att minska gårdens miljöpåverkan sedan vi tog över.

     Hidinge gård jobbar kontinuerligt för att minska sin miljöpåverkan och har varit pilotgård för Odling i balans sedan 1999.
    Hidinge gård jobbar kontinuerligt för att minska sin miljöpåverkan och har varit pilotgård för Odling i balans sedan 1999. FOTO: Anders Kristensson

    Grisstallarna har paret byggt ut i två omgångar. Det senaste stallet byggdes 2007 som mer än fördubblade antalet platser från 1 800 till 4 600. Åtgärderna för att minska gårdens miljöpåverkan har genomförts efterhand som grisbesättningen utökats och om det gått att motivera någorlunda företagsekonomiskt.

    – Vi gick över till släpslangsgödsling efter att grödan kommit upp för att minska markpackningen och bibehålla växtnäringsutnyttjandet när vi tog över driften på gården. 2005 övergav vi gödseltunnan och började sprida gödsel med matarslangsystem för att minska markpackningen ytterligare.

     Håkan Wahlstedt vid en av de effektiva eldrivna gödselomrörarna som numer används istället för traktoromrörning vilket sparar mycket diesel.
    Håkan Wahlstedt vid en av de effektiva eldrivna gödselomrörarna som numer används istället för traktoromrörning vilket sparar mycket diesel. FOTO: Anders Kristensson

    Gödseleffektivitet

    På två av gårdens fyra gödselbrunnar har tak satts upp för att minska utsläppen av växthusgaser. Efter den sista utbyggnaden av grisstallarna byggdes två satellitbrunnar ute på den välarronderade marken.

    Gödseleffektiviteten är något Håkan Wahlstedt hoppas kunna jobba med ännu mer på sikt.

    – När vi ska investera i en ny traktor ska det bli en med steglös växellåda för att kunna testa att sprida stallgödseln med större precision, säger han.

     Spannmålen i de båda gastäta silosarna behöver inte torkas och gården sparar mycket energi på denna investering.
    Spannmålen i de båda gastäta silosarna behöver inte torkas och gården sparar mycket energi på denna investering. FOTO: Anders Kristensson

    För att undvika dubbelgödsling används GPS i traktorerna och flytgödseln sprids med precision.

    – Sedan vi började använda Jordbruksverkets beräkningsprogram Vera har vi fått en bra överblick av näringsbalansen på markerna, säger han.

    HVO i alla maskiner

    På gårdens 275 hektar har foder till grisarna odlats plöjningsfritt i 20 år. Lärkrutor har lämnats på fälten i 15 år och kilometervis med blommande kantzoner ramar in fälten på sommaren sedan några år.

    – Om vi gynnar insekterna kan vi med lite bättre samvete använda växtskyddsmedel, säger han. Vi använder ogräs- och svampmedel efter behov och mer sällan insekticider.

     Håkan Wahlstedt i gårdmiljön med ett av de nybyggda grisstallen i bakgrunden.
    Håkan Wahlstedt i gårdmiljön med ett av de nybyggda grisstallen i bakgrunden. FOTO: Anders Kristensson

    Sedan tre år körs alla maskiner på HVO biodiesel som reducerar koldioxidutsläppen med 90 procent.

    – Det är bara att hoppas att det inte blir någon skatt på HVO-bränslet som det pratas om, för det skulle bli ekonomiskt omöjligt att fortsätta med det, säger Håkan Wahlstedt.

     Två av gårdens gödselbrunnar har tak för att minska läckaget av bland annat metangas.
    Två av gårdens gödselbrunnar har tak för att minska läckaget av bland annat metangas. FOTO: Anders Kristensson

    Grannarna viktig länk

    Efterhand som grisproduktionen byggts ut har granngårdarna blivit en allt viktigare länk för Hidinge gård, både som leverantörer av det tillskott av spannmål som behövs och för att bli av med överskottet av gödsel.

    – Vi torkar spannmålen själva på gården, i torken som drivs av vår halmpanna. Grannarna slipper att investera i torkar och dessutom minimerar vi transporterna.

     Håkan Wahlstedt vid de takförsedda gödselbrunnarna.
    Håkan Wahlstedt vid de takförsedda gödselbrunnarna. FOTO: Anders Kristensson

    I gårdens gastäta silo där 40 procent av spannmålen lagras är däremot torkbehovet eliminerat. I en gammal tork torkas bönor, ärter, lin och havre som också drivs av halmpannan.

    – Halmpannan har varit en lönsam investering. När vi behövde mer energi till torkning av spannmål och mer värme till grisstallarna för att förbättra inneklimatet, installerade vi ytterligare en halmpanna för två år sedan och renoverade den gamla.

     För att öka den biologiska mångfalden på gården har flera åtgärder gjorts, på bilden viltskydd.
    För att öka den biologiska mångfalden på gården har flera åtgärder gjorts, på bilden viltskydd. FOTO: Anders Kristensson

    Energiförbättringar

    För att ytterligare få ner energianvändningen på gården gjordes en energikartläggning 2013. Resultatet blev att tysta effektiva elomrörare ersatte traktoromröraren i gödselbrunnarna – en liten investering som betalade sig fort eftersom det sparar mycket diesel.

    Kartläggningen ledde också till att frekvensstyrda fläktar sattes in i grisstallarna för att spara el. Även totalt sett har grisstallarna blivit mer klimatsmarta tack vare Hidinge gårds miljöarbete.

    – Enligt nya beräkningar som forskare på RISE gjort ligger klimatsmart gris på samma nivå för koldioxidutsläpp som kyckling, berättar Håkan Wahlstedt.

     Gödselpumpen har man byggt själv på gården som marksläpslangen kopplas till.
    Gödselpumpen har man byggt själv på gården som marksläpslangen kopplas till. FOTO: Anders Kristensson

    För stora kostnader

    Det är restprodukterna från livsmedelsproduktionen som används till foder, samt förbättrad uppfödning, som får ner utsläppen från grisarna i de nya beräkningarna.

    – Men tyvärr tappade vi leveransen av spillbröd när det plötsligt klassades som avfall och började användas till etanolproduktion. I dag kör vi med en inblandning av spillmjölk och öljäst i fodermixen.

    Håkan Wahlstedt skulle gärna klimatcertifiera gården, men menar att kostnaderna är för stora.

    – Det är svårt att få ut något extra betalt för klimatsmart griskött i dag, man får hoppas att intresset ökar.

     Håkan Wahlstedt på Hidinge Gård.
    Håkan Wahlstedt på Hidinge Gård. FOTO: Anders Kristensson

    Hidinge gård AB

    Bolagsform: Aktiebolag ägt av Håkan och Gunnel Wahlstedt.

    Verksamhet: Specialiserad svinuppfödning med 4 600 platser, årsproduktionen är cirka 15 000 grisar. 97 procent av grisarna får ingen antibiotika alls de sista 15 veckorna. ”Smågrisarna kommer alla från samma uppfödare och är en anledning till att djurhälsan är bra på gården”, säger Håkan Wahlstedt.

    Antal anställda: 4 förutom Håkan och Gunnel Wahlstedt.

    Omsättning: (2018/2019): 24 miljoner kronor.

    Resultat efter finansnetto: (2018/2019): 835 000 kronor.

    Rörelsemarginal: (2018/2019: 4,2 procent.

     Förberedelser vid gödselbrunnen för spridning av gödsel via marksläpslangen.
    Förberedelser vid gödselbrunnen för spridning av gödsel via marksläpslangen. FOTO: Anders Kristensson

    Gårdens miljöåtgärder:

    Matarslanggödsling för minskad markpåverkan och lägre åtgång på drivmedel.

    Två täckta gödselbrunnar med tak, fem täcks med strö.

    Plöjningsfri markberedning.

    Gödsling efter att grödan kommit upp.

    Halmpannor på 480 kW, årsproduktion mellan 600-800 MWh, som driver torkar och värmer upp samtliga boningshus, byggnader och grisstallar.

    Frekvensstyrda fläktar i grisstall.

    Elomrörare till gödselbrunnarna.

    Gastät silo.

    HVO 100 biodiesel till maskinerna, 18 kubikmeter/år.

    Minimerar transporter genom grannsamverkan.

    Restprodukter från livsmedelsproduktion i fodret.

    Blommande kantzoner, lärkrutor, viltskydd och lärkrutor.

    Biobädd för hantering av kemiska växtskyddsmedel.

    Relaterade artiklar

    Till toppen