Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 oktober

    Han skördar svensk soja

    Kävlinge

    Odlingen av sojabönor är i princip obefintlig i Sverige. Men i våras sådde Johan Persson på Höjs boställe i Skåne fyra hektar sojabönor. Nu har han skördat.

    Johan Persson gillar att experimentera. Förutom sojan testar han också sorghum. Förra året prövade han sojabönor på ett mindre område. Den heta sommaren och bevattning gav goda förutsättningar för den värmeälskande sojan och ett resultat långt över de försök som tidigare gjorts i Sverige.

     Baljväxt. Totalt sådde Johan Persson fyra hektar sojabönor i våras.
    Baljväxt. Totalt sådde Johan Persson fyra hektar sojabönor i våras. FOTO: Hans Dahlgren

    I år har han sått på fyra hektar och bestämde sig tidigt för att pröva utan bevattning. Nu blev ju sommaren inte alls så het som 2018, dessutom fungerade inte ympningen av de kvävefixerande bakterierna som den skulle, så han fick ge eget kväve. Men utifrån förutsättningarna låter han ändå ganska nöjd.

    – De tidigare försöken i Sverige låg någonstans på 1 500-2 000 kilo per hektar. Vi ligger väl där och möjligtvis lite till där torkan inte slagit till.

    Johan Persson driver gården tillsammans med sin far Jan-Greger som redan för 30 år sedan testade sojabönor och lin. Men det var en dålig sommar som gav dålig skörd och sojan valdes bort till förmån för lin. Linet odlas fortfarande på gården och pressas på plats till linolja.

     Sojabönor. Årets skörd kommer att pressas. Av oljan blir det sannolikt hemmagjord SME, alltså motsvarande RME som gårdens lastbil ska köras på. Presskakan säljs som foder.
    Sojabönor. Årets skörd kommer att pressas. Av oljan blir det sannolikt hemmagjord SME, alltså motsvarande RME som gårdens lastbil ska köras på. Presskakan säljs som foder. FOTO: Hans Dahlgren

    Den sojasort som Johan Persson nu använder är från Österrike. Det finns också bland annat tjeckiska och polska sorter som eventuellt hade gått att testa här.

    I dag finns det så klart ingen marknad för svenska sojabönor, vilket gör det svårt att sia om möjligheterna att få lönsamhet i odlingen. Man kan fundera över om det är foder, humankonsumtion eller något annat som hade gett bäst ekonomiskt resultat.

     Utmaning. Med ett draper-skärbord på tröskan kan Johan Persson gå väldigt nära marken.
    Utmaning. Med ett draper-skärbord på tröskan kan Johan Persson gå väldigt nära marken. FOTO: Hans Dahlgren

    Men Johan Persson tror att det hade gått att få lönsamhet i sojabönsodling i Sverige.

    – Ja, men vi måste ha mer än dubbla skördar jämfört med det vi fick här i år.

    Vad krävs för det?

    – Stort engagemang och intresse för att lära sig mera. Jag plockar mycket information från USA och vad de gör där.

    Skörden kan vara en liten utmaning. Sojaplantan, som i sig inte är så hög, sätter baljor ända från marknivå. Johan Persson har jobbat både i Australien och Kanada och där bekantat sig med så kallade draper-skärbord. Och det är med ett sådant han tröskar sojabönorna.

    – Det är ett dukbord som drar in materialet till centrum och man kan ligga och slicka marken.

     Johan Persson i förarhytten.
    Johan Persson i förarhytten. FOTO: Hans Dahlgren

    En av de saker han lärt sig i år är att radhackning inte passar för sojan då det lätt blir ojämnheter och stenar som kommer upp och blir i vägen för skärbordet.

    Johan Persson är helt inställd på att fortsätta att lära sig hur sojan fungerar och bäst ska odlas i Skåne. Därför blir det odling även nästa år.

    – Absolut. Man kan inte utvärdera en ny gröda på ett år.

    Försök redan på 1940-talet

    Sojabönor odlades i försök i Sverige redan på 1940-talet. På 40- och 50-talen tog Algot Holmberg & Söner fram svenska sorter, däribland den välkända Fiskeby V, men de blev aldrig framgångsrika i större skala. Även på 70-talet gjordes en del försök med dåligt resultat, främst beroende på en dålig skördeteknik.

    2005 drogs nya försök igång i Skåne och på Öland eftersom utbudet av tidiga sorter dykt upp på den internationella marknaden.

    De mera moderna svenska försöken har visat på skördenivåer på omkring 1,6 ton per hektar och en proteinhalt i nivå med den importerade sojan. De ekologiska försöken gav omkring 1 ton per hektar.

    Just nu pågår inga officiella försök i Sverige på grund av brist på finansiering, men RISE diskuterar planer för nya sortförsök under 2020.

    Klimatet är den stora utmaningen, men också problemet med fågelskador vid plantans uppkomst.

    Källor: Växa Sverige, Fredrik Fogelberg/RISE

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen