Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 14 februari

    Billigare att köpa de bördigaste markerna

    Landets allra bördigaste jordar i delar av Skåne och Östergötland blev billigare i fjol, enligt en rapport från LRF Konsult. Extremväder som det i somras kan långsiktigt pressa svenska åkermarkspriser.

     Östgötaslätten i Östergötland är, vid sidan av delar av Skåne, ett av Sveriges bördigaste jordområden, med priser på inte sällan mellan 200 000 upp till 400 000 kronor per hektar.
    Östgötaslätten i Östergötland är, vid sidan av delar av Skåne, ett av Sveriges bördigaste jordområden, med priser på inte sällan mellan 200 000 upp till 400 000 kronor per hektar. FOTO: Mostphotos

    På riksplanet sjönk snittpriset på åkermark med 4 procent förra året till 134 000 kronor per hektar (kr/ha), jämfört med 2017. Det visar Åkermarksprisrapporten. Statistiken bygger på fastighetsförsäljningar som Sveriges största förmedlare av lantbruksfastigheter LRF Konsult förmedlade i fjol.

    Nedgången på 4 procent tolkar LRF Konsult som en rimlig avmattning efter kraftiga uppgångar mellan 2004 och 2016 i främst de bördiga områdena i Skåne och Östergötland.

    – Det känns sunt att priserna inte fortsätter öka hela tiden och det rör sig främst om en priskorrigering från tidigare rekordhöga nivåer. Men tillfälliga faktorer påverkar också prisbilden, då omsättningshastigheten för åkermark är väldigt låg. Statistiken ett enskilt år kan påverkas av vilka fastigheter som sålts på öppna marknaden, säger rapportförfattaren Markus Helin som till vardags är mäklare på LRF Konsult.

    Stigande fastighetspriser

    Det låga ränteläget som etablerades efter finanskrisen 2007/2008 har bidragit till stigande fastighetspriser generellt. Riksbanken höjde dock räntan med 0,25 procentenheter i december och har flaggat för fortsatta höjningar, om än i långsam takt.

    – Men lantbrukare är generellt lågt belånade, vilket är en av anledningarna till att vi tror på en fortsatt stabil marknad för åkermarkspriserna även 2019, säger Markus Helin.

    De har varit relativt stabila över tid och brukar stå bättre rustade mot politiska och ekonomiska omvärldsfaktorer än till exempel börsen. Men upprepade år med extremväder som det i somras kan påverka prisbilden negativt på lång sikt, tillägger han.

    2018 sjönk priserna mest i den näst minst bördiga jordklassen ”region 5, utom Norrland”, där de var ned med i snitt 14 procent. Det beror dock sannolikt främst på tillfälligheter, tror Markus Helin. Och det gäller även för prisförändringarna i jordklass 3 och 4. Klassen innefattar bland annat stora delar av Småland, Västra Götaland, Dalarna och Värmland.

    Prisnedgång på bästa åkermarkerna

    I Region 1 är jorden bördigast och inkluderar främst åkerområden utmed Skånes väst- och sydkust samt stora delar av Östgötaslätten. I dessa områden var snittnedgången 7 procent till 324 000 kr/ha. Tre fjärdedelar av marktypen såldes för mellan 200 000 kr/ha och 400 000 kr/ha med toppnoteringar på över 500 000 kr/ha, vilket är normalt.

    – Om två eller flera fastighetsägare är intresserade av samma åkermark så brukar åkerpriset stiga mer och det är en viktig orsak till att det är stora fluktuationer i priserna. Men markens brödighetsklass är också av stor betydelse. I Skåne finns till exempel samtliga fem bördighetstyper.

    Rapporten visar att hela 91 procent av landets åkermarksköpare ägde åkermark sedan tidigare. Köparnas snittålder var 52 år och säljarnas 67. Knappt en av fem var kvinnor.

    – Den som har en gård i dag med åkermark vill i väldigt stor utsträckning köpa mer mark och skapa en mer stordriftsfördelar, vilket ger en mer effektiv brukningsenhet.

    Mest ökade åkermarkspriserna i ”region 5, minst bördig mark, Norrland”. Där var de upp med i snitt 16 procent. Det rörde sig dock bara om en ökning med 3 000 kronor till 22 000 kr/ha.

    – Det är fortfarande på låga nivåer och behöver stiga mer för att man ska kunna utläsa en trend, förklarar Markus Helin och tillägger att sämre bördighet skapar lägre efterfrågan på mark i norr.

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen