Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 13 maj

    LRF: ”Inte vår roll att bevaka förelägganden”

    Flera av de förtroendevalda inom LRF som fått förelägganden om brister i djurhållningen har tagit time out från sina uppdrag. Det meddelar LRF:s ordförande Palle Borgström efter Uppdrag gransknings program.

    Magra kalvar och ungdjur, dåligt foder och kraftigt nedsmutsade nötkreatur.

    Det är exempel på missförhållanden länsstyrelsen beskriver i några av sina förelägganden som förtroendevalda i LRF fick motta förra året. Totalt handlar det om sex personer med uppdrag inom LRF.

    Läs mer:Nya missförhållanden på ArlagårdarLäs också:Arlabonde utreds för misskötsel av djur

    – De som finns med bland namnen är kontaktade av regionerna. Några av dem har tagit time-out, säger Palle Borgström till ATL på onsdagseftermiddagen.

    – Ska man vara förtroendevald i LRF så ska man föregå med gott exempel. Det är grunden i det hela. Nu ser vi att det finns några fall där man inte levt upp till det.

    Återkommande kritik

    ATL har fått se delar av Uppdrag Gransknings underlag och de sex föreläggandena som rör LRF:s förtroendevalda. Det handlar om personer med uppdrag i olika kommungrupper eller dess valberedningar och i olika delar av landet.

    Personerna har i flera fall åtgärdat delar av de påpekade bristerna och det är många sorters brister som rapporterats, till exempel om höjden på ett foderbord.

    Men det finns också mycket allvarliga missförhållanden. En person har de senaste åtta åren fått återkommande kritik för sin djurskötsel av länsstyrelsen.

    Högdräktig ko till slakt

    En annan dömdes 2016 till böter för brott mot djurskyddslagen för att ha skickat en högdräktig ko till slakt. Hösten 2019 blev samma person polisanmäld av länsstyrelsen för nya missförhållanden som handlade om magra djur som utfodrats med mögelangripet foder och där Länsstyrelsen varnade om att behöva omhänderta djuren.

    Var det ingen hos er som visste om detta?

    – Vi har inte följt föreläggandena så noggrant. Det är inte vår roll. Myndigheterna har mandat att kontrollera lagstiftningen och också sanktionera när den inte följs, säger Palle Borgström.

    Ska de här personerna vara förtroendevalda för LRF?

    – Det är uppenbart att vi behöver ha en diskussion om valberedningens arbete och hur man väljer och vilka man väljer som företrädare.

    Hur allvarliga brister tycker du att det är i föreläggandena?

    – I några fall är det allvarliga brister och i några är det sådant som jag tycker att man kan se som en enskild händelse.

    På sin hemsida skriver LRF att de förtroendevalda är ”organisationens ryggrad och själ”. är Det finns 10 000 förtroendevalda i LRF uppdelade i de nära 1 000 olika lokalföreningar som finns i organisationen.

    Palle Borgström beklagar att djuromsorgen brister på ett antal gårdar men tror inte att granskningen försämrar bilden av svensk djurhållning eller LRF särskilt mycket.

    Torkan orsak

    – Jag tror att en del av de fallen vi ser i förelägganden från 2019 har sin grund i torkan 2018. Det var ganska många förelägganden om ströbäddar och smutsiga djur och dåligt hull vilket kan komma av brist på strö och begränsad tillgång på foder och foder av sämre kvalitet, säger Palle Borgström om de totalt 210 förelägganden från 2019 som Uppdrag granskning rapporterar om.

    Hur agerar LRF efter den här granskningen?

    – Vi har startat ett nationellt branschråd där vi samlar alla aktörer som finns runt lantbrukarna för att de ska samarbeta bättre, för att hitta de här fallen bättre. Samt etablera bättre kontakt med länsstyrelsen. Etablera de här regionala nätverken där vi hjälps åt att hitta de här fallen så tidigt som möjligt.

    Läs mer: Arla – Kontrollsystemet har falleratLäs även: Hård kritik mot Arla: ”Ingen som helst självkritik”

    Det gör LRF efter avslöjandena:

    LRF har bildat ett branschråd för att minska risken för att djur ska fara illa, och för att också hitta fler lantbrukare som har problem på sina gårdar. Här är rådets uppgifter:

    1. Bjuda in myndigheter för att förbättra samverkan för att tidigare kunna fånga upp gårdar som riskerar problem. Det är viktigt att tidigt kunna erbjuda ägare med problem stöd.

    2. Stärka samverkan på regional nivå. Aktivt stöd till LRFs frivilliga omsorgsgrupper.

    3. Ökad vaksamhet och beredskap kring gårdar där ägaren verkar få bekymmer. Som ett led i detta kunna besöka sådana gårdar för att på ett tidigt stadium erbjuda hjälp.

    4. Arla har inlett ett arbete för att utveckla sitt kvalitetsprogram så att problemgårdar tidigare kan identifieras och ges hjälp.

    5. Utnyttja den nya tekniken så att samverkansgrupper enklare kan genomföra möten digitalt.

    Källa: LRF

    10 000 förtroendevalda

    I LRF finns cirka 10 000 förtroendevalda i drygt 1 000 lokalavdelningar, 271 kommungrupper och 17 regionförbund runt om i Sverige. En styrka inom LRF är just bredden på medlemmarna, som representerar drygt 60 olika näringsverksamheter inom de gröna näringarna.

    Källa: LRF

    Några av begreppen kring djurskydd

    Frivilligt åtagande

    ”Om Länsstyrelsen konstaterar att en djurhållare inte följer djurskyddslagstiftningen kommer djurhållaren och Länsstyrelsen i normalfallet överens om vad som behöver åtgärdas och en rimlig åtgärdstid. Djurhållaren ska självmant rätta till bristerna. I en del ärenden fattar Länsstyrelsen istället ett beslut som går att överklaga.”

    Föreläggande

    ”Om brister i djurhållningen inte rättas till trots ett frivilligt åtagande kan Länsstyrelsen välja att gå vidare med ett föreläggande, ett tvingande beslut som säger att något ska åtgärdas inom en bestämd tid. Föreläggande fattas också ofta om åtgärden av bristerna kräver en större utgift för djurhållaren, exempelvis en ombyggnation.

    Om djurhållaren inte följer föreläggandet har Länsstyrelsen som kontrollmyndighet skyldighet att vidta ytterligare åtgärder. Vid upprepande förelägganden eller mycket allvarliga brister kan Länsstyrelsen komma att pröva frågan om omhändertagande av djur och om förbud att ha hand om djur.”

    Delgivning

    ”En delgivning är ett bevis för att djurhållaren tagit emot beslutet. Det innebär inte att djurhållaren godkänt beslutets innehåll.

    Delgivning kan ske på flera olika sätt. Oftast sker delgivningen skriftligt med ett delgivningskvitto som undertecknas av mottagaren och skickas tillbaka till Länsstyrelsen. Två andra vanliga sätt som delgivning kan ske på är rekommenderat brev där mottagaren får hämta ut beslutet på Postens utlämningsställe eller stämningsmannadelgivning. Vid stämningsmannadelgivning söker en stämningsman, vanligen en representant från polisen, upp mottagaren personligen för att överlämna beslutet”

    Källa: Länsstyrelsen i Västra Götaland

    Relaterade artiklar

    Till toppen