Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 29 november 2019

    Lösdrift betyder inte alltid bättre djurhälsa

    Är uppbundna djur alltid dåligt för djurhälsan och djurvälfärden? Nej, bilden är mer komplicerad än så, enligt såväl SLU som Växa.

     Forskningen visar att uppbundna djur inte betyder i dålig djurhälsa.
    Forskningen visar att uppbundna djur inte betyder i dålig djurhälsa. FOTO: Marion Palm

    Mjölkkor i små besättningar har lägre celltal, det vill säga ett lägre antal vita blodkroppar per milliliter mjölk, än kor i större besättningar. Det visar rapporten ”Husdjursstatistik 2019” från Växa.

    Höga celltal är för det mesta ett tecken på juverinflammation, då antalet vita blodkroppar ökar för att bekämpa infektionen. I de små besättningarna får korna också lägre andel dödfödda kalvar och blir i genomsnitt lite äldre än i större besättningar, men har något högre andel svåra kalvningar.

    Lägst celltal

    I Växas statistik ingår också olika inhysningssystem. I små besättningar är det uppbundna kor och kor som går i kall lösdrift som har de lägsta celltalen i medeltal, visar siffrorna. Uppbundna kor och kor i kall lösdrift i små besättningar har också de högsta medellivslängderna.

    Ligger i samma nivå

    När det gäller andelen svåra kalvningar ligger de uppbundna systemen i nivå med robotmjölkning och något lägre än kall lösdrift, men betydligt hög­re än varm lösdrift.

    Däremot är andelen dödfödda kalvar lägre för uppbundna besättningar (4,0–4,1 procent) än för kall lösdrift (5,1 procent) och robot (5,5 procent), men betydligt högre än för varm lösdrift (0,3 procent).

    I ett remissvar från Statens lantbruksuniversitet, SLU, till Jordbruksverkets utredning om lösgående respektive uppbundna djur nämns både fördelar och nackdelar med uppbundna system enbart när det gäller djurens hälsa och välfärd.

    Påverkar det sociala

    Den stora nackdelen är givetvis att korna inte kan röra sig fritt, vilket påverkar både hälsa och sociala samspel. En fördel är däremot att ranglåga djur inte behöver riskera att bli mobbade, och därmed exempelvis få mindre mat eller köa längre till roboten, i samma utsträckning som kan ske i lösdrift. SLU hänvisar i sitt remissvar till att vissa studier har visat att antalet sjukdomar inte är fler i uppbundna system, med undantag för hälta, medan mortaliteten däremot är högre.

    En annan studie visar att vissa problem med klövar och ben är vanliga i lösdrift, andra i uppbundna system.

    Mjölkrobot innebär en ökad risk för mastit. SLU verkar dock inte ha tittat på kombinationen uppbundna kor och tillgång till utevistelse även under vintern.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen