Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 20 augusti

    Livsmedelsverket: ”Går inte att exklusivt kräva svenskt kött”

    Det gäller att följa många olika regelverk för att få specialkost i skolan. Att till exempel kräva svenskt kött i skolan är lättare sagt än gjort.

     Livsmedelsverket ser inte vegetariskt som någon specialkost utan mer som ett permanent alternativ som de rekommenderar att alla skolor har. Arkivbild.
    Livsmedelsverket ser inte vegetariskt som någon specialkost utan mer som ett permanent alternativ som de rekommenderar att alla skolor har. Arkivbild. FOTO: Mostphotos

    Vad skolor har för skyldigheter när det kommer till specialkost för elever är en komplex fråga då den baserar sig på flera olika lagstiftningar och myndigheter. Skollagen, diskrimineringslagstiftningen, livsmedelslagstiftningen och hälso- och sjukvårdens regelverk styr vad kommuner kan erbjuda som specialkost.

    Mellan fem till 20 procent av alla elever i skolan i Sverige har specialkost på grund av medicinska skäl, de vill säga på grund av allergier. Men att kräva till exempel svenskt kött i skolan är svårare att få beviljat som en specialkost.

    – I vissa fall kan man få specialkost även om man inte är allergisk mot något. Vanligast är på grund av religiösa skäl som till exempel att man inte äter fläsk, sådant faller under diskrimineringslagstiftningen. Men det blir knepigare att få rätt till egen mat när det är ett etiskt ställningstagande, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.

    Vegetariskt och veganskt

    När det kommer till vegetarisk skolmat menar Livsmedelsverket att den inte längre bör räknas som specialkost utan vegetariska alternativ rekommenderar de alltid ska finnas på skolan eftersom det är positivt för både hälsan och miljön. Däremot gäller inte samma sak för vegansk mat som kan vara svårare att få näringsmässigt.

    – När det kommer till vegansk kost mat som efterfrågas på etiska eller filosofiska grunder är det inte alltid så att den omfattas av diskrimineringslagstiftningen enligt Diskrimineringsombudsmannen. Vi rekommenderar ändå att skolan gör det möjligt att plocka ihop en bra lunch från buffén även för veganer, säger Anna-Karin Quetel.

    Svenskt ursprung

    På samma sätt som vegansk mat räknas som ett etiskt ställningstagande kan även, rent teoretiskt, svenskt ursprung räknas in i den kategorin då det finns faktorer som klimatpåverkan och djurens välmående inblandat i valet.

    Kommunen får enligt upphandlingsreglerna inte kräva att råvarorna ska vara svenska, men man kan ställa krav som motsvarar svensk lagstiftning för växtodling och djurskydd. Sådana kriterier finns framtagna av Upphandlingsmyndigheten som stöd för kommuner och regioner och används flitigt.

    – Det garanterar inte att det blir en svensk produkt, men ger svenska bönder möjlighet att tävla på liknande villkor. Livsmedelsverket ser inte att svensk mat ska vara som någon specialkost för några enskilda elever utan snarare som en generell kvalitetsnivå höjning på maten i skolan. Ska man satsa på svenska råvaror så ska alla elever få tillgång till det tycker vi, säger Anna-Karin Quetel.

    Kommunen ställde krav

    Livsmedelsverket menar även att i dag är svenska råvaror flitigt använda i offentliga kök och deras kartläggning från 2018 visar att en av tre kommuner i Sverige i stort sett enbart köper in nötkött och fågelkött av svenskt ursprung.

    Upplands Väsby kommuns skolmat blev en snackis på sociala medier 2015 och bland annat plockade många nyhetssidor upp deras ”Köttfärstårta”. Många elever uttryckte missnöjdhet kring maten på kommunens kommunala skola. Men nu flera år senare har Upplands Väsby kommun och Fazer Food Service, som köper in och tillagar måltiderna på skolorna i kommunen, jobbat ihop sig och kommunen ställer nu högre krav på bland annat kött.

    – Vi har inte rätt att kräva svenskt kött men vi har ställt krav på vår leverantör som motsvarar svensk djurskyddslagstiftning, i enlighet med Upphandlingsmyndighetens kriterier. Vi har ett nära samarbete med Fazer och jobbar tillsammans för att på olika sätt öka andelen svenskt på tallriken, säger Karin Lilja, måltidsstrateg på Upplands Väsby kommun.

    Relaterade artiklar

    Till toppen