Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 februari 2016

    Lantmäteriet: "Inte stolt över kötiderna"

    Lantmäteriets handläggningstider blir allt längre och kostnaderna för tjänsterna drar i väg. Trots det höjdes taxorna vid årsskiftet med fyra procent. "Höjningen görs för att följa den allmänna kostnadsutvecklingen. Vi har inte höjt våra taxor på två år", säger Robert Brook, regionchef på Lantmäteriet.

    En dyr väntan. Det är ett oacceptabelt agerande av Lantmäteriet, tycker mjölkbonden Kjell Sandahl om att såväl pris som handläggningstid har fördubblats på tre år.
    En dyr väntan. Det är ett oacceptabelt agerande av Lantmäteriet, tycker mjölkbonden Kjell Sandahl om att såväl pris som handläggningstid har fördubblats på tre år.

    När Lantmäteriet nu höjer sina priser är det främst allt mer komplexa ärenden som påverkar slutnotan, enligt Robert Brook.

    – Vi är avgiftsfinansierade och huvudprincipen är att vi tar betalt för nedlagd tid. Visst ökar kostnaderna när taxor höjs men ärendena i dag tenderar även att bli mer komplexa, framför allt i vissa tätorter där det många gånger finns underliggande tvister som måste lösas, säger han.

    Skenande handläggningstider

    Han menar att tvister mellan fastighetsägare ofta är mer påtagliga där markvärdena är höga och ägarna är mer angelägna om att det ska gå rätt till. Då måste också lantmätaren lägga ned mer tid på förrättningen och slutpriset stiger.

    – Är markvärdena inte så höga kanske markägare tycker att det må vara hänt med någon decimeter hit eller dit. Det påverkar priset, säger Robert Brook.

    En ofta förekommande kritik är att Lantmäteriets handläggningstider skenat i väg. Att tiderna blivit längre, bekräftas av Lantmäteriet.

    "Gör allt vi kan för att korta kötider"

    – Jag är inte stolt över de kötider vi har men vi gör allt vi kan för att korta dem. Det är en utmaning för oss. Den grundläggande orsaken är bristen på kompetens. Det utexamineras helt enkelt inte tillräckligt många lantmätare, säger Robert Brook.

    Översynen av strukturen där lokala lantmäterikontor lags ned på flera håll, är också en viktig faktor. Myndighetens mål är att handläggningstiderna ska bli lika över hela landet.

    – På de orter där vi tidigare haft ett lokalt lantmäterikontor kan det nog upplevas som att handläggningstiderna blivit längre och en del ser nog det som en försämring. Å andra sidan finns det kommuner där vi inte haft ett lokalt kontor som säkert upplever en förbättring, säger Robert Brook.

    Privata aktörer

    Han ser inte borttagandet av Mätningskungörelsen 2010 (se faktaruta) som en möjlighet för att öppna upp för privata aktörer att konkurrera med Lantmäteriet och korta handläggningstiderna.

    – Det är inget jag vill spekulera i. I dag ser jag inte några sådana öppningar, en lantmäteriförrättning är myndighetsutövning där enskilda och allmänna intressen vägs mot varandra. Ska vi ha en annan ordning är detta en politisk fråga, säger Robert Brook.

    Det här är en av flera artiklar om Lantmäteriet. Läs mer i ATL nr 12.

    Lantmäteriet

    2008 lades Lantmäteriverket och 21 lantmäterimyndigheter samman till Lantmäteriet.

    2015 inkom 13 650 ärenden till Lantmäteriet.

    Lantmäteriet har drygt 2 000 medarbetare på 50 orter. 900 medarbetare finns på huvudkontoret i Gävle. 440 förrättningslantmätare är verksamma på myndigheten.

    Lantmäteriet omsätter 1,8 miljarder kronor per år och 70 procent av intäkterna kommer från avgifter och ersättningar. 30 procent är statlig finansiering.

    Relaterade artiklar

    Till toppen