Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 10 november

    Lantmännen kräver att silo ska rivas

    Lantmännen ska sälja sin oanvända silo i Väderstad till Mjölby kommun. Men kravet är att kommunen river den.

    – Jag tycker att det är ett resursslöseri, säger Lantbrukaren Magnus Nilsson till ATL.

     Rivningshotade silon i Väderstad.
    Rivningshotade silon i Väderstad. FOTO: Lantmännen

    I ett protokollsutdrag från Mjölby kommun som ATL har läst, står att kommunen har varit i kontakt med Lantmännen om den oanvända silon sedan 2019. Lantmännen kunde då inte ange framtiden för silon och eventuell återupptagande av siloverksamheten eftersom det pågick en utredning om sidoverksamheten, står det.

    Lantmännens utredning slutfördes under hösten 2019, enligt rapporten. Kommunen erbjuds då att köpa silon med tillhörande byggnader samt mark för 1,5 miljoner kronor. Men endast med förbehåll att kommunen river själva silon inom två år från förvärvet – något som beräknas kosta 3,5 miljoner kronor.

    – Jag bedömer att det här beror på att de inte vill ha en konkurrenssituation i sin verksamhet, säger den ansvarige handläggaren på Mjölby kommun, Ketil Kindestam, till ATL.

    Lantbrukaren Magnus Nilsson köpte Lantmännens silo i näraliggande Vikingstad efter Lantmännens projekt Blåljus i mitten av 00-talet. Det var även då silon i Väderstad togs ur bruk. Förutom den egna spannmålsproduktionen på ungefär 1 000 ton erbjuder han legotorkning och lagerhotell åt andra lantbrukare på orten. Totalt går det 10 000 ton spannmål genom anläggningen på ett år berättar han, en affär som bär sig.

    – Nu när vi har tröskor som tar 100 ton i timmen ska ju allt in på fjorton dagar och då är det ju sådana här gamla anläggningar som kan hjälpa till. Jag upplever att vi är uppskattade och i skörd har vi flera som ser oss som en ventil om de har fullt hemma och inte vill åka hela vägen ner till Skänninge. Vi försöker ha bättre service och flexiblare öppettider än Lantmännen. Det är en miljöaspekt också, med kortare transporter, säger han.

     Magnus Nilsson, lantbrukare och siloägare i Vikingstad.
    Magnus Nilsson, lantbrukare och siloägare i Vikingstad. FOTO: Privat

    Oklar potential

    Men vad anläggningen i Väderstad numera har för potential råder det delade meningar om. ATL har haft kontakt med personer med insyn och den ena bilden är att anläggningen var i dåligt skick redan när den togs ur bruk i mitten av 00-talet och att den nu är utom all räddning. Den andra bilden är att den var i gott skick när den togs ur bruk och att de totalt fem miljoner kronor som kommunen nu är beredd att lägga skulle räcka för att få den på fötter.

    – Det är en betongsilo. Så dålig kan den inte vara. Vi la drygt en miljon kronor på att köpa och rusta upp vår silo. Det finns säkert lantbrukare som tittar på vad vi har gjort i Vikingstad. Skulle jag bo i Väderstad skulle jag köpa den direkt, säger Magnus Nilsson.

    Men enligt Joachim Haas, vd för Lantmännen fastigheter, har det aldrig funnits något sådant intresse. Åtminstone inte i medlemsleden.

    – Självklart vill vi inte lämna ut gamla silos till konkurrenter, men är det så att vi ska lägga ner en silo så frågar vi alltid våra ägare via distriktsstyrelsen om det finns ett intresse att ta över, säger Joachim Haas, som är vd för Lantmännen fastigheter till ATL.

    – Vi gick ut till ägarna 2007, 2008 och 2009 utan att någon var intresserad. Den ligger också väldigt centralt i Väderstad. Logistiskt sett hade det varit bättre om det legat en bit utanför.

     Joachim Haas, vd för Lantmännen fastigheter.
    Joachim Haas, vd för Lantmännen fastigheter. FOTO: Lantmännen

    Vill bygga bostäder

    Han hör till dem som menar att silon nu är i så dåligt skicka att den måste rivas. Här finns ett gemensamt intresse med kommunen, som vill bygga bostäder och parkeringar och med lokala entreprenörer som vill bedriva annan verksamhet på platsen. Av handlingarna i kommunen framgår också att Länsstyrelsen krävt att silon inte tas i bruk igen för att godkänna detaljplan för bostadsbygge. Skälet är damm och buller.

    Men om silon nu är så dålig att ni inte längre behöver vara rädda för konkurrens, varför ställer ni då kravet till kommunen på att den ska rivas?

    – Det handlar om vilka garantier vi ska lämna på byggnaden. Kommunen skulle köpa den för att bygga bostäder och skulle den användas till något annat så ville vi veta det. Då hade vi fått ta mycket mer betalt, säger Joachim Haas.

    Relaterade artiklar

    Till toppen