Lantmännen kan flytta största kvarnen utomlands

Lantmännen och Malmö kommun har länge stridit om framtiden för koncernens spannmålskvarn, Sveriges största. Det som en gång var ett hamn- och industriområde i Malmös utkant har blivit centralt placerad mark med hög attraktionskraft i en stad med bostadsbrist.

En liknande intressekonflikt i Uppsala ledde enligt Patrik Myrelid, strategisk chef för Lantmännen, till att den sista spannmålskvarnen norr om Mälaren lades ner 2015. (Även om det när det hände presenterades som en effektivisering av verksamheten i Mälardalen, då man i stället satsade på kvarnen i Strängnäs.)

Varning

Nu varnar Patrik Myrelid för vad som kan bli konsekvenserna om kvarnverksamheten i Malmö går samma öde till mötes.

– Händer samma sak där, då måste vi som aktör optimera utifrån vårt uppdrag från våra ägare, utifrån lönsamhet. Då är det inte säkert att nästa kvarn ligger i Sverige. Vi måste göra ett internationellt optimeringspussel, som vilket företag som helst, sa han vid ett seminarium om kooperativa företags betydelse för livsmedelsförsörjningen vid kris under Almedalsveckan.

Attitydfråga

Vid seminariet som arrangerades av Svensk Kooperation lyfte även andra deltagare problematiken med att kommuner har många intressen att ta hänsyn till, och att den långsiktiga livsmedelsförsörjningen på nationell nivå kanske inte alltid är högprioriterad i stadshuset.

Camilla Asp, chef för avdelningen för utveckling av samhällsskydd på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ser det som en av svåraste och viktigaste frågorna just nu. Som så ofta i krisberedskapssammanhang gjordes det jämförelser med Finland. Där har man ett annat regelverk och en annan struktur, men det är inte det enda som gör skillnad, menar Camilla Asp.

– Jag tror att det också är en attitydfråga. I kommunerna har man kriget mer nära och när man fattar besluten väger man in det på ett annat sätt. Det handlar inte alltid om nya regler, utan om ett medvetandegörande hos beslutsfattare.