Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 1 juli

    Lantmännen kan flytta största kvarnen utomlands

    VISBY.

    Tvingas Lantmännen flytta sin kvarn i Malmö är det inte säkert att den stannar i Sverige.

     Nord Mills – som är ett dotterbolag till Lantmännen Cerealia – i Malmö. I förgrunden det tidigare godsmagasinet vid Malmö Västra.
    Nord Mills – som är ett dotterbolag till Lantmännen Cerealia – i Malmö. I förgrunden det tidigare godsmagasinet vid Malmö Västra. FOTO: Creative Commons/Fred J

    Lantmännen och Malmö kommun har länge stridit om framtiden för koncernens spannmålskvarn, Sveriges största. Det som en gång var ett hamn- och industriområde i Malmös utkant har blivit centralt placerad mark med hög attraktionskraft i en stad med bostadsbrist.

    En liknande intressekonflikt i Uppsala ledde enligt Patrik Myrelid, strategisk chef för Lantmännen, till att den sista spannmålskvarnen norr om Mälaren lades ner 2015. (Även om det när det hände presenterades som en effektivisering av verksamheten i Mälardalen, då man i stället satsade på kvarnen i Strängnäs.)

    Varning

    Nu varnar Patrik Myrelid för vad som kan bli konsekvenserna om kvarnverksamheten i Malmö går samma öde till mötes.

    – Händer samma sak där, då måste vi som aktör optimera utifrån vårt uppdrag från våra ägare, utifrån lönsamhet. Då är det inte säkert att nästa kvarn ligger i Sverige. Vi måste göra ett internationellt optimeringspussel, som vilket företag som helst, sa han vid ett seminarium om kooperativa företags betydelse för livsmedelsförsörjningen vid kris under Almedalsveckan.

     Patrik Myrelid, strategisk chef för Lantmännen.
    Patrik Myrelid, strategisk chef för Lantmännen. FOTO: Creative Commons/Lantmännen

    Attitydfråga

    Vid seminariet som arrangerades av Svensk Kooperation lyfte även andra deltagare problematiken med att kommuner har många intressen att ta hänsyn till, och att den långsiktiga livsmedelsförsörjningen på nationell nivå kanske inte alltid är högprioriterad i stadshuset.

     Kooperativa företags betydelse för livsmedelsförsörjningen i kris diskuterades under Almedalsveckan. Från vänster: Camilla Asp, chef för avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB, Anders Dahlquist Sjöberg, vice vd KF, Patrik Myrelid, strategisk chef Lantmännen, Per-Erik Nyström, nationell dricksvattensamordnare Livsmedelsverket, Alexandra Anstrell, Moderaterna, och moderator Alexander Crawford.
    Kooperativa företags betydelse för livsmedelsförsörjningen i kris diskuterades under Almedalsveckan. Från vänster: Camilla Asp, chef för avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB, Anders Dahlquist Sjöberg, vice vd KF, Patrik Myrelid, strategisk chef Lantmännen, Per-Erik Nyström, nationell dricksvattensamordnare Livsmedelsverket, Alexandra Anstrell, Moderaterna, och moderator Alexander Crawford. FOTO: Sara Johansson

    Camilla Asp, chef för avdelningen för utveckling av samhällsskydd på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ser det som en av svåraste och viktigaste frågorna just nu. Som så ofta i krisberedskapssammanhang gjordes det jämförelser med Finland. Där har man ett annat regelverk och en annan struktur, men det är inte det enda som gör skillnad, menar Camilla Asp.

    – Jag tror att det också är en attitydfråga. I kommunerna har man kriget mer nära och när man fattar besluten väger man in det på ett annat sätt. Det handlar inte alltid om nya regler, utan om ett medvetandegörande hos beslutsfattare.

    Relaterade artiklar

    Till toppen