Tror på växande marknad för biokol

I utkanten av skånska Skurup ligger ett av Lantmännen Agrovärmes fjärrvärmeverk. I början av december började det även produceras biokol i anläggningen. Fjärrvärmeverket har två bioenergipannor med en kapacitet på fyra megawatt vardera, i ugnarna eldas drygt 30 000 kubikmeter flis per år.

– Vi ägs av Sveriges bönder och en medlem frågade varför vi inte gjorde någon biokol. Det tog ungefär ett år från idé till produktionsstart. Här räknar vi med att producera runt 5 000 kubikmeter biokol per år, säger Lantmännen Agrovärmes vd Henrik Frohm.

Företaget har sedan förra året en mindre biokolsanläggning i Ödeshög, men nybygget i Skurup beräknas producera fem gånger så mycket per år. Henrik Frohm ser en stor potential i biokolen och tror att den svenska marknaden kan växa betydligt.

– Nu riktar vi oss i stort sett endast till jordförbättringsföretag, men jag tror att marknaden kan växa enormt. Särskilt om man börjar blanda biokol i djurfoder eller i betong för att få ett bättre miljövärde, säger Henrik Frohm.

Hemlig kostnad

Enligt honom har svenska kommuner, med Stockholm i spetsen, varit snabba med att inse biokolens fördelar. Många av produkterna på den svenska marknaden kommer från Tyskland, baltstaterna och Finland, men Henrik Frohm tror att antalet svenska producenter kommer att öka under kommande år. Det kan även bli aktuellt att använda biokol i större skala inom jordbruket.

– Ja, det tror jag, men i dagsläget behövs någon form av ekonomiskt incitament. Det dröjer nog innan vi får biokol i spannmålsfälten men där det finns en högre avkastning, som i grönsaksodling, tror jag att det kan vara vettigt, säger han.

Kostnaden för satsningen är hemlig på grund av konkurrensskäl. Lantmännen Agrovärme ”fick en kostnadseffektiv anläggning” som ska hålla i många år.

– Vi tror ju på detta, här kan vi tillverka biokol i 25 år – sedan får marknaden berätta om det är en bra idé. Det kan bli aktuellt med fler satsningar i framtiden men först ska vi se till att säkra upp den här anläggningen. Vi vill växa i takt med marknaden, säger Henrik Frohm.

Han har själv egna erfarenheter av biokolen som jordförbättrare.

– Jag är inte rätt man att avgöra exakt hur biokolet påverkar jorden, men jag har testat i hobbyodlingen med gott resultat. Vi fick väldigt mycket mer tomater i somras men det kan även bero på att de fick mer kärlek nu under pandemin, säger Henrik Frohm.

LÄS MER: Biokol kan ge mer betalt för mjölkgårdarLÄS MER: Lantbrukare ska få betalt för kolsänkorLÄS MER: Han gör eget biokol med pyrolyspanna

Fungerar som kolsänka

Biokol produceras vid ofullständig förbränning (pyrolys) från träavfall eller annat organiskt material. Biokol fungerar som en kolsänka eftersom det är stabilt under lång tid jorden.

Det pågår forskning om tänkbara användningsområden förutom jordförbättring. Exempelvis om biokol kan ge bättre fodervärde vid ensilering eller minska våmmens bildning av metan och ammoniak. Biokol kan även tänkas ge ett torrare gödsel och minska bildning av metan och ammoniak vid lagring av flytgödsel.

Källa: SLU