Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 22 oktober

    Lantbrukare upplever allt sämre lönsamhet

    Trots ökad försäljning av svenska livsmedel minskar lantbrukarnas upplevda lönsamhet, det visar höstens upplaga av Lantbruksbarometern från Swedbank, Sparbankerna och Ludvig & Co.

     Mjölkbönderna har återfått en mer negativ syn på sin framtida lönsamhet efter ett litet glädjeskutt i fjolårets Lantbruksbarometer.
    Mjölkbönderna har återfått en mer negativ syn på sin framtida lönsamhet efter ett litet glädjeskutt i fjolårets Lantbruksbarometer. FOTO: TRONS/TT

    Årets svenska skörd var generellt sett bra och försäljningen av svenska jordbruksvaror har ökat i spåren av coronapandemin. Utlåningen till lantbruket har fortsatt att öka, samtidigt som de tillfrågade producenterna upplever ett fortsatt högt förtroende hos slutkonsumenterna.

    Trots det visar höstens upplaga av Lantbruksbarometern att fler lantbrukare upplever en sämre lönsamhet än både i vårens mätning och i prognosen förra hösten. En majoritet av de tillfrågade lantbrukarna upplever nu lönsamheten som ganska eller mycket dålig inom alla produktionsgrenar förutom grisproduktion.

    Viss framtidstro

    Grisbönderna förväntar sig att lönsamheten kommer att sjunka framöver, men tror ändå att den kommer att vara fortsatt god eller mycket god hösten 2021. Nötköttsproducenterna upplever nu dålig lönsamhet, men en försiktig majoritet tror sammantaget att lönsamheten kommer att förändras till god nästa höst.

    Mjölkbönderna har återfått en mer negativ syn på sin framtida lönsamhet efter ett litet glädjeskutt i undersökningarna för 2019. De väntar sig nu en lika dålig lönsamhet som växtodlarna hösten 2021. De senare är den enda grupp i sällskapet som haft en konstant negativ syn på sin lönsamhet sedan åtminstone 2017.

    Balans mellan billigt och dyrt

    Per Skargren, segmentchef för Skog & Lantbruk på Ludvig & Co, vill gärna hjälpa lantbruket med rådgivning och administration. Han efterfrågar tydliga och långsiktiga spelregler inom ramen för regeringens livsmedelsstrategi.

     Per Skargren, segmentchef för Skog & Lantbruk på Ludvig & Co.
    Per Skargren, segmentchef för Skog & Lantbruk på Ludvig & Co. FOTO: Ludvig & Co

    Om vi bortser från politiken, hur ska lantbruket ta betalt på marknaden?

    – Det är en väldigt bra fråga. Det styrs ytterst av vad konsumenterna kan och vill betala. Så det gäller att hitta en balans mellan bulkproduktion och nischprodukter för att nå en bredare och större marknad, säger Per Skargren.

    – Det som drivit marknaden nu är corona, diskussionen om livsmedelsförsörjning och trygghet. På sikt tror jag att det handlar om att kroka arm med livsmedelsbranschens aktörer kring tydliga koncept. Här är Svensk Rapsgris ett bra exempel. Sigill och Krav är andra exempel där det gått att få ut ett tydligt mervärde i producentled.

    Lantbruksbarometern

    Undersökningen har gjorts sedan 1987. Höstens version baseras på intervjuer med 500 lantbrukare som sysslar med gris-, nöt- och mjölkproduktion samt växtodling. Lönsamheten mäts i ett index där en positiv siffra innebär att fler än hälften av de tillfrågade bedömer lönsamheten som ganska eller mycket god, medan en negativ siffra visar att lönsamheten bedöms som ganska eller mycket dålig.

    Källa: Swedbank, Sparbankerna och Ludvig & Co

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen