Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 20 maj

    Lantbruket väntas klara coronakrisen bra – men personalbrist hotar

    Coronapandemin slår mot alla branscher. Men jord- och skogssektorn kan komma väl ur krisen. Uteblivna säsongsarbetare kan dock få katastrofala följder för delar av jordbrukssektorn, skriver ATL:s ekonomireporter David Gustavsson.

    Coronapandemin är den värsta globala krisen på åtskilliga decennier. Jämförelser med depressionen på 1930-talet är vanliga, nu när en avgrundsdjup lågkonjunktur eventuellt står för dörren och arbetslösheten stiger snabbt i många länder, så även i Sverige.

    Rese- och hotellbranschen är några av de allra hårdast drabbade sektorerna. Krogar och hotell gapar tomma och flygplan står stilla. SAS har varslat 5 000 personer, motsvarande 40 procent av sina anställda.

    I det svenska lantbruket har varsel om uppsägningar hittills varit relativt få. Däremot har sektorn tappat många utländska säsongsarbetare som i rädsla för viruset stannar i sina hemländer. Om bortfallen förblir stora kan det få katastrofala följder för främst trädgårdsnäringen, men även skogsvårdsbolag. Det finns dock ovanligt goda förutsättningar att hitta svensk arbetskraft nu när många permitteras och varslas.

    Spannmåls- samt animalieproducenter behöver generellt färre säsongsarbetare och drabbas därmed i mindre grad av krisen, enligt Helena Hansson, professor i jordbrukssektorns ekonomi på SLU. Både Matif- och Chicagovetet har dessutom stigit kraftigt sedan mars efter bland annat mjölbunkring.

    Vete är i regel en viktig bulkvara i kristider. Samtidigt gynnar den rekordsvaga kronan den svenska spannmålsexporten.

    Världsmarknadspriserna för mjölkprodukter är mera konjunkturkänsliga. Arla sänkte till exempel i Sverige a contopriserna för konventionell mjölk och ekomjölk med respektive 10,5 öre i slutet av april.

    Globala mejeripriser följer ofta oljepriset ganska väl. När oljeproducerande länder får sämre betalt för olja brukar deras befolkningars mejeriköp minska. Oljepriserna har fallit kraftigt sedan början av mars. Färska mejeriprodukter är inte heller bulkvaror såsom vete. Mjölkpulver är däremot en typisk bulkprodukt, enligt Helena Hansson.

    Det låga oljepriset är å andra sidan goda nyheter för det till stora delar dieselberoende svenska lantbruket som totalt, om dieselpriset kvarstår på dagens nivå, kan spara uppåt 1 miljard kronor i år, visar en färsk ATL-genomgång.

    På plussidan väntas inte heller någon nedgång i matefterfrågan i Sverige. Arbetslösheten måste bli väldigt hög innan vi börjar övervägar att minska våra matinköp, då vi bara lägger uppåt 13 procent av vår totala inkomst på mat. Den svenska matproduktionen kan även långsiktigt få viss draghjälp av den pågående beredskapsdiskussionen, spekulerar Helena Hansson. Men hittills har inflödet av importerad mat varit stabil under pandemin.

    Mycket talar också för att skogsindustrin tar sig igenom krisen bättre än många andra branscher, tror Johan Freij, affärsområdeschef för skog och lantbruk på Danske Bank. Efterfrågan på hygienprodukter väntas fortsatt vara hög. Svensk massaindustri blir därmed troligen en av de mindre coronadrabbade industrisektorerna. SCA har redan aviserat en prishöjning på 40 dollar per ton pappersmassa av barrsulfattyp.

    Sågverken har nu också börjat öppna igen och färre sågverksarbetare är permitterade. En bred lågkonjunktur medför dock alltid prissänkningar på trävaror och timmer på lokal nivå. Vi har därför sett ovanligt många och stora avverkningsanmälningar under mars månad, enligt Johan Freij.

    Samtidigt gynnar den svaga kronan den exporttunga svenska skogsindustrin som nästan har alla sina kostnader i kronor. Byggandet minskar i regel i lågkonjunktur och därmed efterfrågan på trävaror och timmer. Byggbranschen brukar dock vara en av de sektorer som först stimuleras av världens beslutsfattare i kriser, menar Freij.

    8,3 procent arbetslöshet

    Under första veckan i maj var 8,3 procent inskrivna som arbetslösa i Sverige. Under samma vecka varslades 1 849 personer om uppsägning, vilket är den lägsta nivån sedan krisen inleddes i början av mars.

    Arbetsförmedlingen räknar med en arbetslöshet på 11 procent eller mer i mitten av sommaren till följd av coronapandemin.

    Från mars till och med april berördes 38 personer av varsel om uppsägning inom sektorn jordbruk, skogsbruk och fiske.

    Det kan jämföras med motsvarande 17 506 varsel om uppsägning inom hotell- och restaurangverksamhet – samt 11 178 inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster.

    Källa: Arbetsförmedlingen

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen