Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 9 april

    Insatser för klimat och mångfald kan förenas

    Lantbrukare har en avgörande roll både för att öka den biologiska mångfalden och minska klimatpåverkan. Och insatserna kan kombineras, menar Jan Bengtsson, professor vid SLU.

    Det var vid Artdatabankens konferens i mitten av mars som frågorna om biologisk mångfald och klimatpåverkan diskuterades. För lantbrukets del menar Jan Bengtsson, professor vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala, att fokus kommer att vara på att öka kolinlagringen i jordbruksmarken. Det kan till exempel göras genom bevarande av permanenta biotoper eller genom att odla mer flerårig vall och perenna växter som träd och buskar, enligt honom.

    – Lantbrukarens markhantering är avgörande och det går ofta att förena det som är bra för klimatet med biologisk mångfald. Samhället kan inte lösa den ena krisen utan att lösa den andra, säger han.

     Jan Bengtsson är professor vid institutionen för Ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.
    Jan Bengtsson är professor vid institutionen för Ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. FOTO: Karin Ullvén/SLU

    Han förklarar att även den biologiska mångfalden gynnas av perenna grödor, samtidigt som den djurägande lantbrukaren kan få ut andra nyttor, till exempel genom att låta de djur som inte är så högavkastande beta i skogen eller på permanenta gräsbeten.

    Att kraftigt minska andelen åkermark som används för att odla djurfoder är en annan viktig klimatåtgärd, menar Jan Bengtsson, men understryker att den också är bra för den biologiska mångfalden då den kan innebära en mer varierad växtföljd och mer permanent bevuxna marker.

    – På marker där lantbrukare kan odla mat direkt till människor ska de försöka göra det.

    Välkomnar bredare synsätt

    På Artdatabankens konferens diskuterades även frågeställningen om naturen kan få egna juridiska rättigheter. Ekologen Pella Thiel, som också är ordförande i föreningen End Ecocide Sweden, hävdar att mänskligheten står inför ett paradigmskifte.

    – Vi måste byta ut idén om att människan är separerad från naturen och har rätt att dominera annat liv och därmed uppfatta naturen som sin ägodel. Nu växer en rörelse som gör ett helt annat antagande, som ser människan som en del av naturen och som vill ge naturen rätt att existera och må bra genom lagar och regler.

     Pella Thiel, ekolog och ordförande i End Ecocide Sweden
    Pella Thiel, ekolog och ordförande i End Ecocide Sweden FOTO: Marie Sparreus

    I snart tio år har Pella Thiel arbetat för naturens rättigheter och för att storskaliga, globala miljöbrott, ekocid, ska kunna prövas rättsligt på liknande sätt som folkmord, genocid.

    – När jag började var de här tankarna omöjliga att greppa för många som jag pratade med. Men så är det inte i dag, säger Pella Thiel och exemplifierar med flera floder som fått juridiska rättigheter och länder som till exempel Finland och Belgien som på ett eller annat sätt vill att ekocid ska erkännas som internationellt brott.

    Jan Bengtsson välkomnar det bredare synsätt på naturen som frågan om ekocid och naturens egna rättigheter kan ge upphov till.

    – Det är en tanke kring de långa perspektiven på jordbruksmarken som är viktig att ha med sig när vi diskuterar hållbart jordbruk, säger han.

    Ekocid skulle kunna vara ett bra verktyg för att till exempel få stopp på övergödningen av Östersjön, menar han.

    – Då menar jag inte att varje enskild lantbrukares bidrag till övergödningen ska lagföras, jag vet inte ens hur det skulle gå till. Däremot kan man kanske föra en juridisk process där staterna runt Östersjön får stå till svars för den politik som förts och som bidragit till övergödning, säger Jan Bengtsson, men betonar att han inte är jurist.

    Fakta: Naturens rättigheter

    När ett område i naturen får juridiska rättigheter så kan det representeras av ett ombud som för dess talan. Floden Whanganui i Nya Zeeland har till exempel rättigheter som en juridisk person, likaså har floderna Vilcabamba i Ecuador och Atratoflode i Colombia erkänts som juridiska subjekt i domstolar. Fler exempel finns.

    Att ge naturen egna rättigheter innebär att ekosystemen har rättigheter på samma nivå som människor och utmanar därmed den nuvarande relationen mellan människa och natur. På så sätt går tanken bortom nuvarande miljölagstiftning.

    Ekocid

    Vid internationella brottmålsdomstolen i Haag prövas fyra internationellt erkända brott: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Den rättsliga ramen för brottmålsdomstolen är Romstadgan. I de tidigare utkasten till Romstadgan fanns ekocid med som förslag, men ströks sedan efter påtryckningar. Nu vill rörelsen End Ecocide, som finns globalt och i Sverige, att ekocid, storskaliga, globala miljöbrott, ska bli en del av Romstadgan och erhålla samma rättsliga status som de andra brotten.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen