Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 13 oktober

    Lantbrukare ska få betalt för kolsänkor

    Lantbrukare binder klimatgaser genom att använda biokol som samtidigt gynnar odlingen. Hushållningssällskapet Sjuhärad tar fram ny certifiering för kolsänksrätter.

     Stora säckar med biokol står på Hjelmsäters egendom i Hällekis.
    Stora säckar med biokol står på Hjelmsäters egendom i Hällekis. FOTO: Torbjörn Esping

    I stället för att plantera träd i avlägsna länder ska företag som vill klimatkompensera köpa kolsänksrätter av svenska lantbrukare som använder biokol i odlingen. Det är målet för ett treårigt projekt som Hushållningssällskapet Sjuhärad nu drar igång med hjälp av EU-medel.

    – Detta är en klimatåtgärd vi kan göra här och nu. Inga stora teknikutvecklingar krävs och det är en ”win-win-win-situation” för lantbruket, klimatet och miljön, säger projektledare Cecilia Hermansson.

    Lantbrukare Edvard Hamilton på Hjelmsäters Egendom på Kinnekulle i Västergötland kommer att vara delaktig i projektet. ATL besökte honom hösten 2018 då han nyligen investerat i en pyrolyspanna för att göra egen biokol.

     Edvard Hamilton på Hjelmsäters Egendom byggde för några år sedan en pyrolyspanna som ger värme och biokol. Biokolen säljs framför allt till kommuner men genom det nya projektet hoppas han själv och fler lantbrukare ska ha råd att använda biokol på jordbruksmark.
    Edvard Hamilton på Hjelmsäters Egendom byggde för några år sedan en pyrolyspanna som ger värme och biokol. Biokolen säljs framför allt till kommuner men genom det nya projektet hoppas han själv och fler lantbrukare ska ha råd att använda biokol på jordbruksmark. FOTO: Torbjörn Esping

    Stor efterfrågan

    – Det har brunnit konstant i pannan sedan ni var här ute och den har försett våra byggnader med klimatpositiv värme, säger han nöjt.

    Efterfrågan är stor och biokolen säljs framför allt till kommuner och används vid exempelvis trädplanteringar eller för temporära eller permanenta grönytor.

    – Biokoltillverkningen är lönsam men jag har knappt råd att lägga biokolen på egen åker med tanke på vad jag kan få betalt om jag säljer den till Malmö, Stockholm eller Oslo, säger han.

    För att bygga upp en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion gör egentligen biokolen större nytta på jordbruksmark, menar han. Det är här certifieringen kommer in.

    – Genom att sälja kolsänksrätter blir det billigare för lantbrukare att använda biokol, säger han.

    Hjälpte i torkan

    Själv har lagt ut biokol på en begränsad areal sedan 2018. Störst positiv effekt på skörden såg han under torkan 2018 när biokolen bidrog med en större vattenhållande förmåga. Men samtidigt är det bara egna erfarenheter och inte något försök, påpekar han. Med hjälp av Hushållningssällskapets expertis blir det ett mer oberoende upplägg där effekterna kan utvärderas. Att göra livscykelanalyser och räkna på hur mycket energi, särskilt fossil energi som gått åt vid exempelvis transport och produktion av biokol är saker som kommer ingå i projektet.

    – Man måste vara noggrann med att visa hur stor kolsänka man faktiskt får, säger Cecilia Hermansson.

     Cecilia Hermansson, projektledare.
    Cecilia Hermansson, projektledare. FOTO: Hushållningssällskapet

    En annan del av projektet blir att utforma ersättningssystemet mellan företag och lantbrukare när det gäller kolsänksrätterna. Projektet genomförs i samarbete med bland andra ZeroMission, Mälardalens Högskola och HS Certifiering.

    Fakta: Biokol

    Biokol görs av organiskt material som till exempel trädgårdsavfall, rester från skogsavverkning och avrens. Materialet förbränns i en syrefattig miljö, där en del av kolet blir till värme men mycket stannar kvar och blir biokol. Eftersom biokol bryts ner sakta (hundratals till tusentals år) är det en långvarig och stabil kolsänka. Biokol fungerar som ett magasin för vatten och näring. Det gör att växter klarar sig bättre om det blir långvarig torka. Näring läcker inte heller ut, utan stannar kvar där den gör nytta.

    Källa: Hushållningssällskapet Sjuhärad

    ATL TV från 2018: Flera vinster med modern kolmila på Hjelmsäters Egendom

    Relaterade artiklar

    Till toppen