Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 april

    ”Vi trodde de skulle avveckla djurfristaden”

    Föreståndaren har djurförbud och föreningen är nedlagd. Men djurfristaden är inte avvecklad. När länsstyrelsen gjorde ett kontrollbesök i februari i år fanns det 122 djur på gården, mest får, höns, häst och nötboskap.

     Djurfristaden är inte avvecklad. När länsstyrelsen gjorde ett kontrollbesök i februari i år fanns det 122 djur på gården.
    Djurfristaden är inte avvecklad. När länsstyrelsen gjorde ett kontrollbesök i februari i år fanns det 122 djur på gården. FOTO: TT

    Landsbygdsdirektör Sanna Palomaa var med på kontrollen.

    – Vi trodde att allt skulle avvecklas men djuren finns kvar och gården har nya ansvariga djurhållare, säger hon till ATL.

    De som är ansvariga i dag är den tidigare föreståndarens mamma och en granne.

    Ser det betryggande ut?

    – Nej, ansvarsorganisationen ser lite skör ut. Men de har fått ett antal åtgärder och har etablerat kontakt med veterinär, det ser vi positivt på. Min uppfattning är att de vill göra rätt.

    Drivs gården fortfarande efter en djurrättsideologi?

    – Det vet jag inte. De får ha vilken ideologi de vill bara de följer Djurskyddslagen, säger Sanna Palomaa.

     Sanna Palomaa, landsbygdsdirektör, och Kjell Norman, före detta chef för landsbygdsenheten.
    Sanna Palomaa, landsbygdsdirektör, och Kjell Norman, före detta chef för landsbygdsenheten. FOTO: Privat och Lena Hultberg

    Beslutet om djurförbud kom i januari och fattades av förre chefen för landsbygdsenheten Kjell Norman, som nu gått i pension. Han har aldrig tidigare varit med om ett ärende som sträckt sig över åtta års tid.

    – Men vi har inga andra uppgifter än att det emellanåt har fungerat bra, säger han.

    Djurskyddsinspektörerna gör årligen planerade kontroller hos var tionde djurhållare. Insatserna som ledde fram till djurförbudet startade med en akut anmälan i oktober 2020.

    – Vi hade inte koll på att det var så illa som det var när vi kom dit, säger Kjell Norman.

    Bristande förmåga

    Ansvaret är alltid djurhållarens men Kjell Norman ser två huvudskäl till bristerna. Det ena är pandemin, som gjorde det svårt att ta emot de volontärer som verksamheten har varit uppbyggd på. Det andra är att djuren blivit äldre och krävt mer skötsel, vilket lantbruksdjur aldrig blir på produktionsgårdar.

    Bristande förmåga ligger ofta bakom när djur omhändertas.

    – Här är det också yttre förhållanden som påverkat skötseln. Verksamheten har inte haft samma bevekelsegrunder som andra gårdar. Här har det handlat om att rädda djur från produktionssystemet.

    Varje beslut som länsstyrelsen fattat har överklagats. Innan det stod klart vilken grad av vanvård djuren utsatts för fick länsstyrelsen massiv kritik och upprepade hot.

    – Vi har under perioder fått ha personskydd för flera av våra anställda, säger Kjell Norman.

    ATL har sökt föreståndaren och övriga inblandade i verksamheten.

    LÄS MER OM FRISTADEN:Djurfristaden prisades – nu tar aktivisterna avståndDjurfristaden lät lantbruksdjuren lidaMisstänkt vanvård på djurhem för lantbruksdjur

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen