Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 16 mars

    Landshypotek fortsätter att växa

    Landshypotek fortsätter att växa. Men lönsamheten sjunker något.

    – Det är delvis en egenskapad situation genom vår entré på bolånemarknaden, men det är hård konkurrens även inom jord och skog, säger vd Per Lindblad.

    Han står fast vid bankens sätt att beräkna ränta, som tidigare fått kritik i ATL.

     Per Lindblad, vd Landshypotek bank.
    Per Lindblad, vd Landshypotek bank. FOTO: Landshypotek

    Landshypotek ökar sitt räntenetto till 815 miljoner kronor för 2019, något som ger ett rörelseresultat på 392 miljoner kronor. Detta kan jämföras med 799 miljoner kronor i räntenetto och 367 miljoner kronor i rörelseresultat under 2018. Lantbruksbanken fortsätter därmed en volymmässig tillväxtresa som pågått under flera år.

    – En fortsatt stabil utveckling, kommenterar vd Per Lindblad.

    Dock sjunker lönsamheten – mätt som räntemarginal – från 1,13 procent 2018 till 1,10 procent 2019. Enligt vd Per Lindblad handlar det delvis om en hårdare konkurrens inom bankens traditionella kärnverksamhet – jord och skog. Men han bekräftar också att det också handlar om att Landhypotek gått in på den prispressande bolånemarknaden.

    – Men även om snittmarginalen är lägre på bolånemarknaden är det fortfarande en god affär, säger Per Lindblad och nämner en god kundtillväxt, låga kreditförluster och framsteg inom den digitala utvecklingen.

    Mot bakgrund av 2019 års resultat föreslår styrelsen att 141,3 miljoner kronor ska gå till föreningens medlemmar i form av utdelning, vilket motsvarar åtta procent i utdelning på medlemsinsatsen. Det är samma nivå som 2018.

    Ingen förändring, trots kritik

    Nyligen fick Landshypotek kritik i ATL för att ha bytt beräkningsgrund på ett lån till kunden Paul Jönsson – pensionerad lantmästare som arbetat med redovisning i 40 år. Ändringen innebar att Paul Jönsson i praktiken fick börja betala ränta för extra dagar, något som motsvarar 101,4 procent av den räntekostnad Paul Jönsson trodde sig ha förhandlat vanliga år och 101,7 procent under skottår.

    – Landshypotek tillskansar sig extra pengar utan att informera. Mitt förtroende för styrelse och ledning är borta, sa Paul Jönsson till ATL.

    Ingen ansvarig på Landshypotek ville ställa upp på en intervju med ATL. Nu kommenterar vd Per Lindblad historien så här.

    – Jag kan konstatera att det är en kund som inte är nöjd och glad och det är jättetråkigt.

    Men kritiken kommer inte att leda till någon förändring, säger han.

    – Vi kommer att fortsätta följa den branschpraxis som finns kring de olika räntebaserna, säger Per Lindblad.

    Relaterade artiklar

    Till toppen