Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 22 mars

    Landsbygdsministern tvekar över tidsplan för CAP

    Bryssel

    Det behövs en plan B för reformen av EU:s jordbrukspolitik. Det är för osäkert att tidsplanen håller, menar landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) efter sin första jordbrukspolitiska debatt på EU-nivå.

     Spaniens jordbruksminister Luis Planas Pochades var en av de kollegor som hälsade på landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) innan hon gjorde sin debut i EU:s jordbruksministerråd. ”Jag blev väldigt varmt välkomnad, det är en trevlig församling att vara i.”
    Spaniens jordbruksminister Luis Planas Pochades var en av de kollegor som hälsade på landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) innan hon gjorde sin debut i EU:s jordbruksministerråd. ”Jag blev väldigt varmt välkomnad, det är en trevlig församling att vara i.” FOTO: Juha Roininen/EUP-IMAGES

    Alla som varit nya på jobbet vet att det är utmattande. Nya ansikten och namn som ska läggas på minnet, nya rutiner som ska nötas in, pressen att visa sig från sin bästa sida i varje givet ögonblick. Det är kanske inte så konstigt att Jennie Nilsson enligt egen uppgift är lite trött i huvudet efter sin första halvdag som Sveriges representant vid EU:s jordbruksministerråd.

    När ATL träffar landsbygdsministern har hon nyss deltagit i en två och en halv timma lång avstämningsdiskussion om reformen av EU:s jordbrukspolitik. Hon hörde ett antal kollegor uttrycka skepsis över tanken att reformen är klar i tid för ett skifte till 2021.

    – Jag kan förstå dem som tvivlar på att det ska bli så. Vi har ett EU-val som kommer emellan, budgetförhandlingar som ska vara på plats innan man kan sätta ner fötterna. Jag noterade i dag att det är många, inklusive Sverige, som betonar att det är helheten vi måste ta hänsyn till så småningom. Jag tänker mig att man behöver ha en plan B för hur man klarar en övergång.

     Jennie Nilsson tar plats vid mötesbordet.
    Jennie Nilsson tar plats vid mötesbordet. FOTO: Juha Roininen/EUP-IMAGES

    Hur länge kan man vänta innan man börjar prata om plan B?

    – Jag vet inte exakt hur man gör det rent praktiskt här, men i min värld har man en plan B lite successivt, man förbereder för det oavsett. För det är klart att det är viktigt att man vet vad man har att förhålla sig till, inte minst för de som är berörda av politiken, i Sverige och andra medlemsländer.

    ”Fel väg att gå”

    Jennie Nilsson lyfte i sitt inlägg i reformdiskussionen bland annat att ambitionerna bör höjas för åtgärder inom djurvälfärd, klimat och miljö. Bland detaljfrågorna som ordförandelandet Rumänien bett om svar på ställde sig Sverige bland annat emot förslaget om att höja investeringsstödet från 60 procent av kostnaderna till 75 procent.

    Landsbygdsministern sade också nej till ett förslag från sju medlemsländer om att höja andelen tillåtna kopplade stöd till totalt 25 procent av direktstöden, från de 12 procent som EU-kommissionen föreslagit.

    – Det är fel väg att gå om vi vill ha en mer modern jordbrukspolitik.

     Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) möter pressen efter sin debut vid EU:s jordbruksministerråd.
    Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) möter pressen efter sin debut vid EU:s jordbruksministerråd. FOTO: Sveriges EU-representation

    Olika spår

    Före rådsmötet träffade Jennie Nilsson EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan för första gången. Storleken på EU:s jordbruksbudget var en av frågorna som kom upp. Där är Sverige och jordbrukskommissionären inte riktigt på samma spår. Sverige vill se en mindre EU-budget än EU-kommissionen.

    – Det finns en allmän synpunkt, givetvis från en kommissionär, om Sveriges tydliga budgetrestriktiva hållning, säger Jennie Nilsson.

    Landsbygdsministerns första jordbruksministerråd var ett bra exempel på att mötena ofta är en blandning av diskussioner på en allmän nivå och djupdykningar i frågor av intresse för en begränsad grupp av länder. Att lyssna på diskussioner om att odling av amerikanska vindruvssorter är ett hot mot europeiska viners goda rykte kan vara tröttsamt, men det är priset man betalar för att själv bli hörd när man vill prata svenskt skogsbruk.

     Landsbygdsministerns första jordbruksministerråd var ett bra exempel på att mötena ofta är en blandning av diskussioner på en allmän nivå och djupdykningar i frågor av intresse för en begränsad grupp av länder.
    Landsbygdsministerns första jordbruksministerråd var ett bra exempel på att mötena ofta är en blandning av diskussioner på en allmän nivå och djupdykningar i frågor av intresse för en begränsad grupp av länder. FOTO: Juha Roininen/EUP-IMAGES

    Relaterade artiklar

    Till toppen