Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 14 september 2016

    Landsbygden dräneras på arbetskraft

    Glesbygden kan tappa en tredjedel av sin arbetsföra befolkning till år 2030.

     Torbjörn Israelsson, utredare på Arbetsförmedlingens analysavdelning, befarar att glesbygden kan tappa en tredjedel av sin arbetsföra befolkning fram till 2030.
    Torbjörn Israelsson, utredare på Arbetsförmedlingens analysavdelning, befarar att glesbygden kan tappa en tredjedel av sin arbetsföra befolkning fram till 2030. FOTO: Magnus Pehrsson

    De närmaste 15 åren kommer bristen på arbetskraft bli allt värre i mindre och medelstora kommuner. Det kan få stora konsekvenser och leda till både minskad sysselsättning och befolkningsnedgång i allt fler kommuner.

    Under 2000-talet har globaliseringen stärkts och medfört ökad internationell konkurrens, ökad specialisering och ökat handelsutbyte.

    Det har bidragit till en allt större koncentration av befolkningen till storstäderna.

    En tredjedel

    I en rapport som presenteras i dag, konstaterar Arbetsförmedlingen att detta är en trend som ser ut att fortsätta och förstärkas. Fram till 2030 kan glesbygden ha tappat nära en tredjedel av sin befolkning i arbetsför ålder, om man jämför med år 2000.

    I medelstora och små kommuner beräknas 17 procent av arbetskraften mellan 16 och 64 år ha flyttat mellan åren 2000 och 2030. I glesbygdskommuner uppskattas tappet till 28 procent.

    – Det blir ännu svårare för mindre kommuner att bryta en trend av minskad befolkning och sjunkande sysselsättning, eftersom tillgången på utbildad arbetskraft blir för låg. Rekryteringsproblemen kan samtidigt bli mycket stora inom vård och omsorg säger Torbjörn Israelsson, utredare på Arbetsförmedlingens analysavdelning.

    Inflyttning av utrikesfödda

    Möjligheten att tillsätta jobb i mindre kommuner kommer i ännu högre grad att hänga samman med inflyttningen av utrikesfödda och hur väl de integreras på den lokala arbetsmarknaden. Sedan början av 1990-talet har närmare 9 av 10 utrikes födda funnit sina jobb i större städer.

    För att tillväxten inte ska hämmas behövs en rad olika åtgärder på flera politikområden utöver arbetsmarknadspolitiken. Det handlar bland annat om att stimulera den geografiska och yrkesmässiga rörligheten på arbetsmarknaden, bättre anpassa utbildningarna för ungdomar och vuxna efter arbetsmarknaden och få fler utrikes födda att stanna på mindre orter.

    – Att matcha utbildad arbetskraft till jobb i mindre och medelstora kommuner blir en stor utmaning. För att lösa detta behövs gemensamma insatser från utbildningsväsendet, arbetsmarknadspolitiken och näringspolitiken, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen