Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 29 mars

    Lammproduktionen minskar trots hög betalning

    Priset till lammbonden är högre än någonsin – ändå pekar de flesta siffrorna nedåt inom lammproduktionen.

    Samtidigt säger slakten att de hade kunnat sälja dubbelt så mycket lammkött utan att prisnivån hade störts.

    Lammproduktionen minskar och den svenska marknadsandelen sjunker trots att priset till bonden är högt.

    Varför tar inte produktionen fart?

    – Bra fråga, som jag inte har något enkelt svar på. Från övriga djurslag är vi vana vid att produktionen ökar när priset och efterfrågan stiger, säger Elisabeth Svensson, affärsområdeschef för lamm hos HK Scan.

     Elisabeth Svensson HK Scan.
    Elisabeth Svensson HK Scan. FOTO: Hans Bjorling

    Paul Robertson, inköpsdirektör på KLS Ugglarps, har samma bild.

    – Bönderna brukar lite skämtsamt säga: ”Betala mer så kommer det fler djur direkt”, men det fungerar inte så, säger han.

     Paul Robertson inköpsdirektör KLS Ugglarps.
    Paul Robertson inköpsdirektör KLS Ugglarps. FOTO: KLS Ugglarps

    Slakteriföreträdarna har en gemensam bild av bakgrunden till dagens situation. Torkan 2018 slog hårt. Inom lammnäringen där många djurhållare har en småskalig produktion är steget kort till att avveckla helt och hållet. Steget att börja om efter avveckling är större.

    – Priset är viktigt för en liten producent också, men det räcker kanske inte med en höjning för att de ska välja att femdubbla produktionen och rita ett nytt stall, säger Elisabeth Svensson.

    Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet, menar att rovdjursproblematiken också har en stor del i att antalet får och lamm minskar.

    – Lammproduktionen minskar över hela landet, men den minskar mer i områden med mycket rovdjur. Gävleborgs län hade den största minskningen av får och lamm förra året och där är också rovdjurstrycket hårt, säger hon.

     Gudrun Haglund Eriksson, ordförande i Svenska fåravelsföreningen.
    Gudrun Haglund Eriksson, ordförande i Svenska fåravelsföreningen. FOTO: Privat

    Läs mer: Investerade miljoner för att producera 1 200 vårlamm

    Önskvärt med fördubblad produktion

    Även Gudrun Haglund-Eriksson menar att näringens struktur spelar in.

    – Vi är en spretig näring med många små besättningar och några stora. Det är lätt att skaffa får, men också lätt att sluta, säger hon.

    Det svenska lammköttets marknadsandel sjönk under 2020 och ligger nu under 30 procent. Det är i sig ett problem när slakten ska göra affärer med handeln.

    – Vi hade kunnat öka med hundra procent utan att värdet per kilo skulle minska. Med så liten volym är det svårt att skapa ett ömsesidigt förhållande mellan oss och kunden där vi båda är beroende av att köpa och sälja, säger Paul Robertson.

    Elisabeth Svensson tycker också att en fördubblad produktion är önskvärd. Hon understryker att lammproduktion är en lågkostnadsproduktion där man behöver upp i volym för att kunna investera, men uppmanar fler att jämföra kalkylen för diko och tacka.

    – Räknar du på dikor och lammproduktion så vinner lammen över dikon med hästlängder. Vi behöver både dikor och lamm, men det är lätt att den som vill bli köttproducent inte tänker tanken på får och lamm, säger Elisabeth Svensson.

    Men att fördubbla produktionen av lammkött är inte gjort i en handvändning. Därför är det viktigt att fåren som finns och lammen som föds används på bästa sätt.

    – Jag uppmanar alla som har får att betäcka tackorna och producera lamm nu när efterfrågan är så stor. Det går att tjäna pengar på lamm även om medelbesättningen inte är stor. De får man har, kan vara lönsamma, säger Gudrun Haglund-Eriksson på Svenska Fåravelsförbundet.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen