Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 26 augusti 2020

    De får klimatstöd för att plastbanta

    Karlskoga

    Lämås gård har beviljats stöd från Naturvårdsverket för att anlägga en plansilo för ensilering. Det innebär att gården kommer att minska sin användning av balplast med omkring 10 ton per år. En investering som utöver klimatnyttan innebär besparingar i tid och pengar.

     Genom att anlägga en plansilo för ensilering räknar Thomas Danielsson, Börje Danielsson och Katarina Larsson på Lämås gård med att minska gårdens plastanvändning med 10 ton per år. En besparing som inte bara gynnar klimatet utan även plånboken på sikt.
    Genom att anlägga en plansilo för ensilering räknar Thomas Danielsson, Börje Danielsson och Katarina Larsson på Lämås gård med att minska gårdens plastanvändning med 10 ton per år. En besparing som inte bara gynnar klimatet utan även plånboken på sikt. FOTO: Lotta Silfverbrand

    Markarbete pågår intill ladugården på Lämås gård utanför Karlskoga. Hittills har 400 lastbilar sprängsten och jordmassa schaktats bort. I nästa steg ska en 2 500 kvm stor plansilo med tre 10 x 40 meter stora fack för ensilagekonservering gjutas.

    På gården som drivs av Thomas Danielsson och hans föräldrar Börje Danielsson och Katarina Larsson finns för närvarande 500 nötdjur som gemensamt tuggar i sig omkring 3 500 storbalar ensilage årligen. Var och en av balarna är förseglad med åtta lager plast.

    – I dag köper vi plast för omkring 150 000 per år och eftersom vi planerar att utöka verksamheten så räknar vi på att det kommer att röra sig om ytterligare 100 000 per år. Inte klokt egentligen. Med plansilo räknar vi på en total plastkostnad på omkring 20 000 om året. En bråkdel alltså, säger Thomas Danielsson.

    Stöd från Klimatklivet

     MArkarbetet pågår på Lämås gård.
    MArkarbetet pågår på Lämås gård. FOTO: Lotta Silfverbrand

    Börje Danielsson berättar att de haft funderingar på att anlägga en plansilo för ensilering ända sedan 2006 men insåg då att det skulle bli för dyrt. Att de nu kunde få stöd för investeringen fick de reda på nyligen då de anlitade en konsult för att diskutera en investering i en flispanna.

    – Vi pratade och kom in på det här med plast. Man ser alla balar och inser hur väldigt mycket plast det handlar om. Så vi började titta på om det fanns stöd inom Klimatklivet att söka för det också. Och det fanns.

     Gårdens plastanvändning ska minska med 10 ton per år.
    Gårdens plastanvändning ska minska med 10 ton per år. FOTO: Lotta Silfverbrand

    Till att börja med sökte familjen klimatstöd för 1,2 miljoner och fick 720 000 beviljat, alltså 60 procent av den totala kostnaden.

    – Stödet är baserat på hur mycket mindre olja som kommer att användas för tillverkning av plast. För oss kommer det att innebära en minskning med 10 ton plast per år, vilket motsvarar 20 ton/kubik olja. Två liter för varje kilo plast, säger Börje Danielsson.

    Plastpriset påverkar

    Genom att övergå från storbalar till plansilo räknar familjen också med att spara en hel del tid och arbete.

    – Vi kommer att slippa krånglig hantering av balar och skörden kommer att gå betydligt fortare. Det blir en helt ny kedja och vi kommer att få in gräset på ungefär halva tiden om man slår ut det på ett år. Nackdelen är att det kan bli problem om det regnar mycket och man inte kan slå tillräckligt fort. Facken bör helst packas klart och förseglas inom ett par dagar, säger Thomas Danielsson.

    FOTO: Lotta Silfverbrand

    Hur lång tid det tar innan de kan räkna hem investeringen i kronor beror till viss del på hur plastpriset utvecklar sig.

    – Uppskattningsvis kan det väl ta någonstans mellan 10 och 20 år. Med tanke på plastskatten på vanliga påsar måste man ju räkna med att även balplast kan komma att bli riktigt dyrt i framtiden. Dessutom räknar vi med att verksamheten ska växa, säger Thomas Danielsson som håller på att ta över driften av gården.

    Det är första gången Naturvårdsverket beviljar klimatstöd för den här typen av åtgärd.

    – För att vi ska bevilja stöd måste man kunna visa att åtgärden ger en tydlig och konkret utsläppsminskning, och plastbesparande åtgärder är svåra att räkna på. Men nu vi har fått bättre modeller och verktyg till vårt förfogande, så det blir lättare i framtiden, säger Nanna Wikholm, biträdande enhetschef på Naturvårdsverkets klimatavdelning.

    Det påbörjade bygget på Lämås gård beräknas stå klart i december 2021. I nästa steg ska en flispanna anläggas på gården. Antalet fack i silon kommer då att utökas med två för att de också ska kunna lagra flis och halm.

    Lämås gård

    Bolagsform: Enskild firma.

    Verksamhet: EU-ekologisk nötköttsproduktion.

    Ägare: Thomas Danielsson, Börje Danielsson och Katarina Larsson.

    Antal anställda: Två heltids och tre behovsanställda.

    Omsättning: Cirka 9 miljoner.

    Resultat: 2,8 miljoner efter avskrivningar.

    Areal: Totalt 670 ha åkermark (inkl arrende) samt 320 ha skog.

    Odling: Vall, utsäde, höstvete, havre och korn.

    Antal djur: 500, varav 160 dikor.

    Maskinpark: Komplett

    Storlek på investering: 1 270 000 kr.

    Klimatstöd: 720 000 kr.

    Så jobbar vi med hållbarhet:

    Närproducerat: Lämås gård säljer 80 procent av sitt kött till en lokal butik i Karlskoga. Övriga 20 procent säljs som köttlådor på gården. Slakt sker på Närkes slakteri, fem mil från gården.

    Fakta: Klimatklivet

    Klimatklivet ska ge stöd till de åtgärder som har störst klimatnytta. Därför är beräkningen av utsläppsminskning ett av de viktigaste underlagen i ansökan. Den som söker ska kunna visa hur utsläppen skulle se ut både med och utan investeringsstöd. De åtgärder som beräknas kunna ge störst minskning av växthusgaser per investerad krona är de som får stöd.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen