Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 november

    Lägre miljöersättning i Sverige än i grannländerna

    Ekobönder i Sverige får lägre miljöersättning än sina kolleger i grannländerna Finland och Tyskland, enligt en ny kartläggning från föreningen Ekologiska lantbrukarna.

    – Lantbruket är ganska likartat mellan länderna och lantbrukarna förväntas jobba mot samma typ av miljönivå, men ersättningarna för miljöarbetet skiljer sig, säger verksamhetsledare Sofia Sollén-Norrlin.

    FOTO: Mostphotos

    Rapporten ”Ekostödets betydelse för ekolantbrukets konkurrenskraft” tittar på hur ersättningarna i nuvarande landsbygdsprogram är utformat och hur det påverkar konkurrenskraft och miljönytta. Bland annat jämförs ersättningar för ekobönder i Sverige, Tyskland, Danmark och Finland.

    – Vi valde att titta på de närmaste och viktigaste konkurrentländerna i EU, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska lantbrukarna.

    Kartläggning av tolv ”typgårdar”

    Ersättningsnivåerna har applicerats på tolv olika ”typgårdar” som ska kunna representera vanligt förekommande svenska ekogårdar. Typgårdarna är på 100 hektar åkermark, alternativt 80 hektar åker och 40 hektar naturbetesmark. För att kunna göra en jämförelse har ekostödsbeloppen för de svenska typgårdarna beräknats som om de hade legat i de andra länderna.

    – Rapporten säger ganska mycket men en viktig del är att ersättningen ser rätt olika ut både i utformning och nivå. Sveriges ekobönder får lägre ersättningar för ekologisk produktion än våra viktigaste konkurrentländer. Lantbruket är ganska likartat mellan länderna och lantbrukarna förväntas jobba mot samma typ av miljönivå, men ersättningarna för miljöarbetet skiljer sig.

     Sofia Sollén-Norrlin.
    Sofia Sollén-Norrlin. FOTO: Ekologiska lantbrukarna

    Minst 50 procent högre ersättning

    Resultatet visar att miljöersättningen ligger kring 50 procent högre eller mer i grannländerna, inom de flesta produktionsgrenar. Ett exempel som tas upp är att en ekologisk lammgård i Sverige, på 80 hektar åker och 40 hektar naturbetesmark, får 135 000 kronor mindre i ekostöd än en liknande lammgård i Tyskland. I Finland får typgården nästan 100 000 kronor mer än i Sverige, och i Danmark 85 000 kronor mer. Samtidigt får en dikogård med samma arealfördelning 50 000 kronor mer i Danmark, 65 000 kronor mer i Finland och 100 000 kronor mer i Tyskland, jämfört med Sverige.

    En bidragande orsak till de olika ersättningsnivåerna är att deras utformning skiljer sig åt. Bland annat betalar inte Sverige någon ersättning för vallareal medan de andra länderna betalar ersättning på samma villkor som för andra ekogrödor. Grannländerna ersätter också permanenta gräsmarker. Även djurenheterna räknas olika, vilket enligt rapporten gör att samma mängd djur i Finland ger fler djurenheter och högre djurtillägg än i Sverige.

    Öka medvetenhet och diskussion

    Ekologiska lantbrukarna hoppas att kartläggningen blir ett underlag för vidare diskussion kring de svenska ersättningsnivåerna och dess utformning – för att nå bäst miljönytta och bibehållen konkurrenskraft.

    – Det finns en styrka i att vi har ersättning till ekologisk djurhållning, vilket inte alla andra länder har. Diskussionen kvarstår vad vi tycker är viktigast att ändra framåt, men det vore rimligt att ha hyfsat samma ersättningsnivå som våra viktigaste grannländer. Samma förutsättningar för samma miljönytta på gårdsnivå, säger Sofia Sollén-Norrlin.

    Ekostödets betydelse för ekolantbrukets konkurrenskraft

    • Rapporten är framtagen inom ramen för Ekologiska lantbrukarnas projekt Ekobondens marknad, som finansieras av Jordbruksverket inom ramen för regeringens åtgärdsplan för ökad produktion, konsumtion och export av ekologisk mat.

    • Rapportens beräkningar, analys och slutsatser är gjorda av Peter Einarsson, fristående jordbrukspolitisk expert.

    • Tyskland har högre ersättning förutom gällande gris. Finland har liknande nivå som Sverige för djurlösa gårdar men mycket högre för djurgårdar. Danmark ligger högre förutom gällande mjölkgårdar på grund av deras villkor kring kvävebegränsning. Hade däremot Sverige haft samma villkor som Finland och Tyskland för mjölkgårdar hade ersättningarna kunnat öka med 30 till 90 procent.

    • Den internationella jämförelsen gäller endast ekostödsnivåerna. Det finns andra skillnader mellan ländernas stödsystem som kan gynna eller missgynna ekoproduktion, men det har legat utanför uppdraget i kartläggningen. Exempelvis är gårdsstödsnivåerna högre i Danmark och Tyskland, medan det i Finland är lägre än Sverige, fast där är stöden från landsbygdsprogrammet i stället mycket större.

    Relaterade artiklar

    Till toppen