Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 12 april 2018

    Lagförslag ställer hårdare krav på handel och industri

    Förbud mot sena betalningar och avbeställningar i sista minuten ska ge lantbrukaren en starkare position i livsmedelskedjan, hoppas EU-kommissionen.

     En uppköpare ska bara kunna ta betalt av producenten för att förvara produkter, som lök, om parterna kommit överens om det och skrivit det i avtalet.
    En uppköpare ska bara kunna ta betalt av producenten för att förvara produkter, som lök, om parterna kommit överens om det och skrivit det i avtalet. FOTO: Ann Lind n

    Ny lagstiftning ska göra det svårare för starka marknadsaktörer, som stora livsmedelsindustrier eller handelskedjor, att utnyttja sin storlek gentemot små leverantörer. Det är tanken bakom de förslag om otillbörliga affärsmetoder som EU-kommissionen presenterade i dag, torsdag.

    – Är det rättvist att stora företag låter små producenter vänta i månader på att få betalt? Det är inte rättvist, och det måste få ett slut. Är det rättvist att producenter skickar lastbilar fulla med råvaror till distributörer bara för att i sista minuten få höra att hälften av råvarorna inte behövs, frågade sig EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan vid en presskonferens i Bryssel.

    Exploaterande affärsmetoder

    EU-kommissionen föreslår bland annat att det ska vara lagkrav på att en producent måste få betalt inom 30 dagar om det gäller köp av färskvaror. En uppköpare ska inte heller få ställa in en beställd leverans med så kort varsel att producenten inte har en chans att hitta någon annan avsättning för varorna innan de förfars. Köpare bör också förbjudas att ensidigt ändra på villkoren för ett avtal, som pris eller tid för leverans, och att kräva betalt för råvaror som blivit dåliga utan att det är leverantörens fel.

    Andra potentiellt exploaterande affärsmetoder ska bara vara tillåtna om parterna kommit överens om det och det uttryckligen står i ett avtal. Det handlar om saker som att producenten måste ta tillbaka osålda varor och att köparen tar betalt för att förvara eller marknadsföra produkterna.

    Böter för företag

    Enligt EU-kommissionens förslag ska varje medlemsstat utse en myndighet som ser till att lagen följs, och i förekommande fall bötfäller felande företag. Myndigheten ska agera på anmälningar från producenter som anser sig utnyttjade, men även göra granskningar på eget initiativ.

    Lagförslaget ska nu behandlas av EU-parlamentet och medlemsländerna i Rådet. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har tidigare uttryckt skepsis över EU-gemensam lagstiftning på området, och talat om att det finns en risk att den kommer i konflikt med nationell lagstiftning.

    Inför jordbruksministerrådet på måndag, då ministrarna får en första presentation av förslaget, skriver regeringen att den ”välkomnar förslag som stärker konkurrenskraften i livsmedelskedjan och bidrar till att nå målen om en ökad livsmedelsproduktion i den nationella livsmedelsstrategin och kommer att analysera förslaget närmare utifrån detta perspektiv.”

    LÄS OCKSÅ: Lagstiftning för starkare bönder övervägsLÄS OCKSÅ: Enighet om marknadsstärkande åtgärderLÄS OCKSÅ: Sverige ger tummen ner för lagstiftning om marknaden

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen