Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 17 oktober 2019

    Låga klimatutsläpp från svenskt jordbruk: ”Matexporten bör öka”

    Det svenska jordbruket är resurseffektivt och har låg klimatpåverkan ur ett globalt perspektiv. Det visar en ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) som anser att Sverige därför bör öka exporten av svensk mat – och bioenergi.

     Sveriges produktion av mjölk, nötkött och ägg orsakar bland de lägsta klimatutsläppen i EU, enligt rapporten.
    Bild 1/2 Sveriges produktion av mjölk, nötkött och ägg orsakar bland de lägsta klimatutsläppen i EU, enligt rapporten. FOTO: Mostphotos
     Enlig IVA är svenskt jordbruk även resurseffektivt ur ett internationellt perspektiv. Redan i dag producerar svensk växtodling energi och protein som räcker till 26 miljoner människor.
    Bild 2/2 Enlig IVA är svenskt jordbruk även resurseffektivt ur ett internationellt perspektiv. Redan i dag producerar svensk växtodling energi och protein som räcker till 26 miljoner människor. FOTO: Mostphotos

    Sveriges produktion av mjölk, nötkött och ägg orsakar bland de lägsta klimatutsläppen i EU, enligt rapporten. Ändå importeras en stor andel animalieprodukter till landet, bland annat 40 procent av allt nötkött och 60 procent av all ost.

    IVA slår därför fast att både produktionen och exporten av svenska jordbruksprodukter bör öka.

    ”I stället för att importera bör Sverige snarare satsa på att exportera våra svenskproducerade livsmedel, som ett mer klimatsmart alternativ på den globala marknaden”, säger Ingrid Rydberg, ordförande för arbetsgruppen bakom IVA-rapporten, i ett pressmeddelande.

    44 procent lägre

    Svensk mjölkproduktion har till exempel hela 44 procent lägre klimatutsläpp än det globala genomsnittet, konstaterar IVA. Samtidigt har avkastningen per mjölkko ökat med 18 procent under de senaste 20 åren och antalet slaktade grisar per sugga med 38 procent.

    Trädgårdssektorn har även storsatsat på biobränslen, ökad energieffektivitet, tunnelodling och nya bevattnings- och gödseltekniker, vilket också minskat klimatutsläppen.

    Ökar bördigheten

    Jordbruket kan även potentiellt sett öka sin årliga kolinlagring till uppemot 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2045, genom att ha mark bevuxen under en längre del av året.

    ”Med mer organiskt kol i jorden kan markens bördighet öka. Detta gäller särskilt för marker där kolinnehållet i utgångsläget är lågt”, skriver IVA.

    26 miljoner människor

    Enlig IVA är svenskt jordbruk även resurseffektivt ur ett internationellt perspektiv. Redan i dag producerar svensk växtodling energi och protein som räcker till 26 miljoner människor.

    IVA konstaterar också att sektorn kan bidra med mer biomassa för energianvändning och drivmedelsproduktion. Idag produceras cirka 3 terawattimmar, (TWh) medan det potentiellt kan framställas cirka 40 TWh till 2050.

    Stor potential med energiskog

    Slättbygderna i Skåne, Götaland och Svealand bedöms ha stor potential att öka sin produktion av biomassa, enligt rapporten.

    Detta främst tack vare gynnsamma odlingsförhållanden. Totalt skulle odling av energiskog med snabbväxande lövträd på 88 000 hektar kunna ge cirka 2,8 TWh per år. Om man i stället odlar gran bedöms TWh-avkastningen dock bli 35 procent lägre, jämfört med lövexemplet.

    Rapporten är den femte i raden inom IVA-projektet Vägval för klimatet som görs i samarbete med Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA).

    Vägval för klimatet

    Projektet Vägval för klimatet ska bidra till nya förslag på åtgärder för att Sverige ska uppnå klimatmålen till 2045. Det ska också bidra till att stärka svensk konkurrenskraft.

    Arbetet drivs genom fem delprojekt inom olika områden och ska sammanfattas i en summerande rapport.

    Delrapporterna belyser hur klimatmålen nås inom:

    • Industri

    • Transport

    • Samhälle

    • Energi

    • Jordbruk

    Källa: IVA

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen