Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 2 juli

    Jordbruksverket: Krav på lösdrift kostar 15 miljarder

    Ett krav på att hålla djur lösgående skulle totalt kosta cirka 15 miljarder kronor, konstaterar Jordbruksverket i en utredning. Men ett förbud mot uppbundet är fel väg att gå, anser Stefan Gård, ordförande i Sveriges Mjölkbönder.

     Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen utrett konsekvenserna av en total omställning till lösdrift.
    Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen utrett konsekvenserna av en total omställning till lösdrift. FOTO: Marcus Frennemark

    Det kommer att krävas omfattande ny- om- och tillbyggnationer om ett krav på lösgående djur införs. Störst blir konsekvenserna inom mjölkproduktionen, där 20–30 procent av de svenska djuren i dag hålls i uppbundna system. De flesta av dessa finns i små och medelstora besättningar, främst i norra delarna av landet, skriver Jordbruksverket i sin rapport, som mycket kort kan sammanfattas såhär:

    • De sammanlagda kostnaderna för samhället vid en total omställning beräknas till cirka 15 miljarder kronor.

    • 7 000 djurhållare har i dag alla eller en del av sina djur i uppbundna system, och skulle alltså tvingas till omställning.

    • 235 000 nötkreatur, 17 500 hästdjur och 200 getter som i dag hålls i uppbundna system, skulle påverkas.

    Behov av stödåtgärder

    ”Vår utredning visar att konsekvenserna för de berörda djurhållarna kan minskas genom övergångsbestämmelser. Förutom en väl anpassad övergångstid bedömer vi att investeringsstöd och andra befintliga stödformer fortsatt bör användas. Dessutom bör det finnas tillgång till rådgivning kring ny- och ombyggnation för berörda djurhållare”, säger Johannes Erlandsson, analytiker på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

    Jordbruksverket ser denna typ av övergångsbestämmelser som nödvändigt, då ett antal djurhållare annars troligen skulle tvingas lägga ner sin verksamhet. Det kan också finnas behov av undantag från kravet på lösgående djur, för att skydda till exempel hotade svenska lantraser och i traditionellt fäbodbruk.

    ”Omställning sker automatiskt”

    Men Stefan Gård, ordförande i Sveriges Mjölkbönder, är kritisk till planerna på ett omställningskrav:

    – Ett förbud blir helt fel. Ge det 15–20 år så kommer en omställning och nödvändiga nybyggnationer att ha skett automatiskt, säger han.

    Att införa särskilda stöd för den som omfattas av ett lösdriftskrav tror han dock inte på.

    – Stöden kan göra att vi tappar lönsamhetsfokus, och det snedvrider konkurrensen. Kommer lönsamheten så sker investeringarna, det är så vi måste jobba i stället.

    Jordbruksverket har gjort utredningen på uppdrag av regeringen, med anledning av den nya djurskyddslagen som trädde i kraft den 1 april i år. I propositionen till den nya djurskyddslagstiftningen fastslås att alla djur bör hållas i lösgående, men att konsekvenserna av ett sådant krav måste utredas.

    Relaterade artiklar

    Till toppen