Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 november 2017

    Läckt EU-dokument föreslår stärk makt åt medlemsländerna

    Vad som kan ses som revolutionerande är idéerna om att göra medlemsländerna ansvariga för utformningen av stöden och villkoren för dem, skriver ATL:s reporter Sara Johansson i en analys.

    Nyligen läcktes ett dokument om EU-kommissionens syn på den gemensamma jordbrukspolitikens framtida utformning. I upphetsningen över tak för direktstöden glömdes de brasklappar som en sådan här läcka kommer med bort. Dokumentet antas vara en ännu inte färdig version av det diskussionsunderlag om nästa jordbrukspolitiska reform som EU-kommissionen ska lägga i slutet av november. Det är antagligen det dokument som skickas ut till EU-kommissionens generaldirektorat, ungefär motsvarande departement, så att de kan ge synpunkter ifall det är något som påverkar deras ansvarsområden.

    Här kan du läsa hela dokumentet.

    Med det sagt finns det mycket i dokumentet som är intressant. Tanken om ett stödtak, mellan 60 000 och 100 000 euro, är lagt så lågt att det skulle påverka många bönder. Men kostnader för arbetskraft skulle få räknas bort, vilket höjer taket för alla med anställda. EU-kommissionen har föreslagit stödtak tidigare, och då på en mycket högre nivå som bara berörde de allra största, men alltid mött kompakt motstånd från medlemsländerna. Skillnaden den här gången är att en nettobetalare är på väg ut, och budgeten kommer att krympa. Det kan göra stödtak mer aptitliga för de kvarvarande betalande länderna. Motargumentet att det bara skulle leda till att företag delas upp för att maximera stöden håller dock fortfarande.

    Revolutionerande

    Vad som kan ses som än mer revolutionerande är idéerna om att göra medlemsländerna i stort sett ansvariga för utformningen av stöden, och villkoren för dem. Jordbrukskommissionär Phil Hogan har tidigare sagt till ATL att han vill ge medlemsländerna mer utrymme att välja hur de tillämpar den gemensamma jordbrukspolitiken. I dokumentet beskrivs det som att politikens mål sätts på EU-nivå, liksom grundkraven för att få stöd och vilka generella typer av stöd som får användas. Att besluta hur målen ska uppnås, och hur stöd och ersättningar i detalj ska utformas och kontrolleras blir upp till medlemsländerna. Förgröningsstöden, tvärvillkorskrav och miljöersättningar slopas. Det betyder inte att det inte kommer att ställas någon typ av miljökrav för att få direktstöd, men medlemsländerna får välja hur de ska se ut.

    Den idé som tidigare luftats av EU-kommissionen om att medlemsländerna ska skjuta till pengar till direktstöden avfärdas. Det skulle skapa obalans på den gemensamma marknaden, särskilt om det blev frivilligt. Med fortsatt helt EU-finansierade direktstöd och målen satta på EU-nivå förebådar läckan ingen ren nationalisering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Men om detta är vad EU-kommissionen vill, och den får gehör för det bland medlemsländer och EU-parlamentariker, skulle det ändå vara ett seismologiskt skifte i ansvarsfördelning mellan den centrala beslutsnivån i Bryssel och medlemsstaterna. Vad det betyder för lantbruket återstår att se.

    LÄS MER: Hogan vill decentralisera jordbrukspolitikenLÄS OCKSÅ: Hogan: Brexit kräver ändringar i jordbrukspolitiken

    Relaterade artiklar

    Till toppen