Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 26 mars

    Kvävgas i skum kan göra slakten bättre

    Kvävgas inbäddat i skum kan vara framtidens sätt att bedöva grisar före slakt. Metoden får i vissa länder användas för att avliva enskilda sjuka djur på gården och kan bli godkänd när hela besättningar måste avlivas vid sjukdomsutbrott.

     Förhoppningen är att bedövning med kvävgasskum ska ge bättre djurvälfärd inför slakt. Forskarna studerar också hur grisarna reagerar på själva skummet – här en gris med ofarligt skum.
    Förhoppningen är att bedövning med kvävgasskum ska ge bättre djurvälfärd inför slakt. Forskarna studerar också hur grisarna reagerar på själva skummet – här en gris med ofarligt skum. FOTO: Rise

    Koldioxidbedövning är den förhärskande metoden inom den storskaliga grisslakten i Sverige och flera av våra grannländer. Metoden har fördelen att grisarna kan föras gruppvis fram till bedövningen, vilket ger mindre stress. Men det finns också en uppenbar nackdel från djurvälfärdssynpunkt.

    – Vi vet att grisarna upplever koldioxiden som obehaglig under tiden de utsätts för gasen innan de blir medvetslösa, säger Lotta Berg, professor vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa på SLU.

     Lotta Berg, professor på SLU.
    Lotta Berg, professor på SLU. FOTO: SLU

    Godkänt av EU

    Kvävgas är luktfri och väcker ingen aversion hos djuren vid inandning. Gasen är godkänd på EU-nivå för bedövning inför slakt på gris och fjäderfä. Men ett problem med kvävgas är att den till skillnad från koldioxid är lättare än luft. Det gör det svårt att uppnå och bibehålla en tillräckligt hög koncentration av gasen vid bedövningen.

    Ett sätt att lösa detta praktiskt är att bädda in kvävgasen i skum. Metoden är godkänd i några länder för avlivning av enskilda, sjuka djur på gårdsnivå. Den är ännu inte godkänd i Sverige men här forskas det om användning i samband med avlivning och slakt.

     I forskningen sker bedövningen i en box med transparent lock för att forskarna ska kunna observera grisens beteende och filma förloppet.
    I forskningen sker bedövningen i en box med transparent lock för att forskarna ska kunna observera grisens beteende och filma förloppet. FOTO: Rise

    Lotta Berg har på Jordbruksverkets uppdrag gjort en studie tillsammans med två SLU-kolleger om det internationella forskningsläget avseende olika bedövningsmetoder vid slakt av gris. I rapporten beskrivs och värderas dagens metoder men även de som kan bli tillgängliga i framtiden.

    Tre metoder är i princip godkända och kommersiellt tillgängliga: mekanisk bedövning med exempelvis bultpistol, elbedövning samt gasbedövning med koldioxid.

    När det gäller nya metoder är det alternativa gaser, till exempel kvävgas och argon, som kan bli aktuella.

    Ligger i framtiden

    – Alla metoderna som används i dag har för- och nackdelar men ingen av de nya metoder som är på forskningsstadiet tror vi blir tillgängliga kommersiellt för slakterier inom den närmaste framtiden, säger Lotta Berg.

    Hon är själv delaktig i forskning om kvävgasskum och bedömer att den metoden har potential. Men mycket forskning återstår.

    – Det behöver klarläggas hur metoden fungerar på flera djur i taget och mer om hur grisarna reagerar på själva skummet. Man måste visa att metoden är minst lika bra som den befintliga tekniken, säger Lotta Berg.

    Några frågetecken kring grisar, skum och djurvälfärd ska Rise, tillsammans med SLU och Wageningen University & Research, reda ut i ett nytt forskningsprojekt. De tre gaserna koldioxid, argon och kvävgas ska jämföras som bedövningsmedel inbäddade i skum.

    Bäst vid bedövningen

    Det finns också oklarheter om när grisen egentligen blir medvetslös som ska undersökas.

    – Vi ska genom att mäta hjärnaktiviteten titta på när grisarna förlorar medvetandet i förhållande till beteendet vi ser så att vi får bättre kunskap om när i bedövningsprocessen som grisarna är medvetna och inte. Det har betydelse för bedömningen av djurvälfärden, säger Cecilia Lindahl på Rise.

     Cecilia Lindahl, senior forskare vid Rise.
    Cecilia Lindahl, senior forskare vid Rise. FOTO: Rise

    När gaserna ges i skum kan även argon och kvävgas komma upp i den höga nivå som krävs för snabb bedövning. Hypotesen är att kvävgasmetoden ska ge den bästa djurvälfärden vid bedövningen.

    – Projektet är ett steg i trappan av kunskap som behövs för att den här metoden ska bli godkänd, säger Cecilia Lindahl.

    LÄS OCKSÅ: Uppfinnaren: Skulle radikalt förbättra djurvälfärden

    Flera projekt om kvävgasskum

    Följande projekt är på gång hos Rise i samarbete med SLU:

    Djurvälfärd vid slakt av kalkoner: Projektet ska jämföra elektrisk bedövning och bedövning med kvävgas bundet i skum avseende djurvälfärd och köttkvalitet. Startade hösten 2020, löper i två år med finansiering från Formas.

    Innovativ metod med alternativa gaser för bedövning av gris vid slakt: Projektet ska jämföra bedövning med koldioxid, argon och kvävgas när gasen ges inbäddad i skum. Även sambandet mellan uppmätt medvetslöshet och djurens beteende ska studeras. Projektet, där även Wageningen University & Research deltar, startade hösten 2020, är tvåårigt och finansieras av Formas.

    Förbättrad djurvälfärd i samband med avlivning av smågrisar: Ska utvärdera avlivning med kvävgasskum på gårdsnivå. Startade hösten 2019, är tvåårigt och finansieras av Formas.

    Utvärdering av ny bedövningsmetod för gris: I projektet studerades grisarnas reaktion på skummet när de avlivades individuellt och hur snabbt de blev medvetslösa. Är avslutat och finansierades av slakteriföretaget Tönnies.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen