Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 11 maj

    Kostsamt att omvandla skog till åkermark

    Sanda.

    Bär- och grönsaksodlaren Tomas Stenhuse på Gotland ville omvandla ett skogsparti till åkermark för att utöka sina sparrisodlingar. Men att få ett godkännande har kostat både tid och pengar och projektet är nu minst ett år försenat.

     Kan man ha en gammal gränssten med okänd härkomst mitt i ett sparrisland? Tomas Stenhuse och dottern Carro Stenhuse tycker det avsevärt försvårar odlandet. Efter ansökan och utredning fick Stenhuse Gård lov att ta bort den med hjälp av spade och skottkärra.
    Kan man ha en gammal gränssten med okänd härkomst mitt i ett sparrisland? Tomas Stenhuse och dottern Carro Stenhuse tycker det avsevärt försvårar odlandet. Efter ansökan och utredning fick Stenhuse Gård lov att ta bort den med hjälp av spade och skottkärra. FOTO: Lars Herlin

    – Att åkermarken minskar i Sverige brukar ses som ett problem. Men när jag vill skapa mer åker blir det bara svårare och svårare att få tillstånd, säger Tomas Stenhuse.

    Han har viss rutin. Två gånger tidigare har han ansökt om att omvandla skog till odlingsmark, ansökningar som då snabbt och smidigt har godkänts.

    Men den här gången har ärendet dragit ut på tiden, vilket har fått konsekvenser för odlingsplanen. Om fem år måste Tomas Stenhuse förnya listerna för vit sparris och till dess vill han att marken ska vara redo.

    – Det är ju inte bara att ta ner skogen och börja odla. Jorden måste få upp humushalten och landa på rätt pH-värde. Det tar nästan fem år av spannmålsodling och naturgödsling innan man kan odla sparris på gammal skogsmark, säger han.

     Tomas Stenhuse har specialiserat sig på sparris, rabarber, ramslök, jordgubbar och hallon. Gårdens produkter säljs dels till restauranger, dels i den egna gårdsbutiken.
    Tomas Stenhuse har specialiserat sig på sparris, rabarber, ramslök, jordgubbar och hallon. Gårdens produkter säljs dels till restauranger, dels i den egna gårdsbutiken. FOTO: Lars Herlin

    Dyra utredningar

    Att göra om skog till åker var tänkt som en lönsam affär. Tomas Stenhuse hade räknat med att avverkningen skulle finansiera omläggningen, men av skogsavverkningens förväntade netto på 70 000 kronor har nu närmare hälften gått till inte mindre än tre olika utredningar.

    Det aktuella skogspartiet är beläget alldeles i närheten av redan godkända områden. Tomas Stenhuse anlitade en skogsentreprenör, som skickade in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen och kryssade i att marken inte skulle återplanteras.

    I och med det gick ärendet vidare till Region Gotland. Regionen fick under 2019 in totalt 16 ansökningar gällande uppodling av skog och i elva av dessa ärenden – bland annat i fallet med Stenhuse Gård – fattades beslut om naturvärdesinventering.

    – Miljöbalken fungerar ju så här, att det är fråga om en omvänd bevisbörda. Då blir en inventering lättast för att visa att det inte finns några skyddsvärda naturvärden. Tidigare åkte man kanske ut och kontrollerade, men vi är inte experter och därför blir en inventering lösningen, säger Per Lindgren, miljöinspektör på Region Gotland.

    Fick själv stå för notan

    Tomas Stenhuse anlitade Arne Pettersson, fram till pensionen anställd vid Skogsstyrelsen men numera privat konsult, för att genomföra inventeringen.

    – Det som komplicerat naturvärdesinventeringen på marken hos Tomas Stenhuse är att Skogsstyrelsen helt felaktigt klassade marken som sumpskog på 1990-talet, berättar Arne Pettersson.

    Att motbevisa det tog sin tid. Notan fick Tomas Stenhuse stå för.

    – Jag hittade inga naturvärden som kom upp till den lägsta klassen av naturvärden, säger Arne Pettersson.

    Krävde arkeologisk undersökning

    Nästa anhalt var länsstyrelsen. Eftersom Stenhuse Gård ligger nära den medeltida kyrkan i Sanda, krävde myndigheten en arkeologisk undersökning. Även denna fick Tomas Stenhuse finansiera.

    – Vi bedömer ärendena efter kulturmiljölagen. Vi ser vilken typ av mark det är frågan om, om det finns fornlämningar inom eller i närheten av skiftet och om den brukats tidigare. Länsstyrelsen kan begära en arkeologisk utredning för att ta reda på om fornlämningar finns. Om arbetsföretaget omfattar en större yta, så är det enligt kulturmiljölagen exploatören som betalar för den arkeologiska utredningen, säger Katarina Amér, handläggare på enheten för samhälle och kulturmiljö vid länsstyrelsen på Gotland.

    – Vi jämställer ju omställningen av skogsmark till åker med all annan exploatering av marken, fortsätter hon.

    Kritisk till hanteringen

    Utredningen visade att det enda av kulturhistoriskt intresse var en gränssten av okänt ursprung. Kvarlämnad skulle den kräva en skyddsdiameter om 3 meter, varför en ny utredning gjordes för att bedöma förutsättningarna för att ta bort den.

    Den här gången hade Tomas Stenhuse tur: inget av värde hittades runt stenen och den har nyligen tagits bort. I och med det har Stenhuse Gård slutligen också fått sitt tillstånd att omvandla marken och en avverkning har just inletts.

    Men Tomas Stenhuse är starkt kritisk till myndigheternas hantering av frågan.

    – Myndigheterna kan kräva utredningar, men det är jag som får betala de privata företagen som ska genomföra inventeringarna, suckar han.

    Så mycket har utredningarna kostat:

    • Miljöinventering: 11 000 kronor.

    • Arkeologisk utredning 1: 16 000 kronor.

    • Arkeologisk utredning 2: 6 000 kronor.

    Relaterade artiklar

    Till toppen