Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 7 oktober

    Kommunens planer hotar deras ekogård

    I fyra generationer har familjen Månsson brukat gården Norra Knästorp. Men nu är framtiden hotad. Staffanstorps kommun vill exploatera stora delar av ekogården för att bygga bostäder på åkermarken – som är bland den bästa i Sverige.

     – För oss handlar det om framtidens livsmedelsförsörjning, inte bara att vår gård blir drabbad just nu. Självklart är vi inte emot utveckling och att infrastruktur och dylikt behöver byggas ut, men kommunerna måste börja göra detta på ett smartare och mer hållbart sätt, menar Joel Månsson och Emma Sandberg.
    – För oss handlar det om framtidens livsmedelsförsörjning, inte bara att vår gård blir drabbad just nu. Självklart är vi inte emot utveckling och att infrastruktur och dylikt behöver byggas ut, men kommunerna måste börja göra detta på ett smartare och mer hållbart sätt, menar Joel Månsson och Emma Sandberg. FOTO: Simon Månsson

    Framtiden för den enda ekogården i Staffanstorps kommun är hotad. 45 hektar av arealen där det i dag odlas grönsaker, foder och specialgrödor ska bebyggas med 900 villor enligt den nya översiktsplan som är på gång.

    Målet med planen är att antalet invånare i kommunen 2039 ska vara omkring 39 000, jämfört med dagens drygt 24 000.

    – Kommunen vill utveckla det urbana Staffanstorp, vilket kommer att drabba många lantbrukare, inte bara oss, säger Emma Sandberg.

    Hon driver gården tillsammans med sin sambo Joel Månsson, vars familj har arrenderat gården Norra Knästorp av Lunds universitet sedan 1923. Emma Sandberg och Joel Månsson är fjärde generationen och 2014 började driften läggas om till ekologisk odling.

    Bär sig inte

    Men går kommunens planer i lås är framtiden osäker. Parets bedömning är att då räcker inte marken runt gården till för att försörja två personer.

    Men det finns också andra perspektiv på planerna, betonar Emma Sandberg:

    – Det är viktigt att sluta bebygga åkermark av högre klass. För oss handlar det om framtidens livsmedelsförsörjning, inte bara att vår gård drabbas just nu. Självklart är vi inte emot utveckling och att infrastruktur och dylikt behöver byggas ut, men kommunerna måste börja göra detta på ett smartare och mer hållbart sätt.

    Namninsamling

    Förra lördagen lade de upp en namninsamling på nätet för att få kommunen att tänka om. Nu har över 1 180 personer skrivit under.

    – Vi har många med oss, men vi borde kanske ha lagt upp den tidigare då sista dagen att lämna in en protest var i fredags. Men det är inte så enkelt att hänga med i svängarna när vi får reda på det under säsongen då annat arbete tar vår tid, säger Emma Sandberg.

    Det finns tre etapper i detaljplanen. För första etappen, som ska vara klar om fem år, är delar som till exempel vägar och kollektivtrafik redan klart. Parets verksamhet ska enligt planerna beröras först av etapp två och tre.

    – Men vi bedriver ett ekologiskt jordbruk och jobbar väldigt långsiktigt med att skapa en så bra jord som möjligt. Om halva arealen ska bebyggas om 20 år är det väldigt lätt att tappa sugen, säger Joel Månsson.

    Måste verksamheten flyttas handlar det om omfattande nyinvesteringar som sannolikt måste till.

    – Här har vi allt som behövs när det gäller byggnader, bevattningar och annat, säger Joel Månsson.

    Villamattor för övre medelklassen

    Men det handlar också om att bland den bästa åkermarken som finns i Sverige kommer att förvandlas till ”villamattor”, enligt Emma Sandberg:

    – Många har inte klart för sig att det inte är klass 10-jord som det är här överallt i Skåne. Kör man bara några mil till finns det mark som inte är så här bra. Det handlar faktiskt om att ta ansvar för hela Sverige. Vår livsmedelsförsörjning blir en allt viktigare fråga.

    Hon menar också att planerna på att bygga ”urbana byar” strider mot kommunens faktiska behov.

    – Bostadsbristen man pratar om gäller i första hand invandrare och studenter. Inte villor för övre medelklassen som det kan bli här.

    Det säger lagen:

    Miljöbalken kapitel 3 paragraf 4: ”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”

    Biskopshagens odlingar:

    Kravcertifierade sedan 2014. Brukar cirka 200 hektar. Förutom spannmål, potatis, oljeväxter och sockerbetor odlas där bland annat rotselleri, amaranth, hampa, gråärt och solros. Källa: Biskopshagensodlingar.se

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen