Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 26 januari

    Kommunen har rätt att kräva bättre avlopp

    Ett tillstånd om enskilt avlopp från 1977 trumfar inte över kraven i miljöbalken, skriver ATL:s jurist Lisa Kylenfelt.

    FOTO: TT/ATL

    Hej Lisa! Vi har fått vårt avlopp utdömt av kommunen i samband med den stora avloppsgenomgången som blev utförd. Där blev alla trekammarbrunnar underkända oavsett skick. Vi har dock ett dokument från 1977 som är underskrivet av Hälsovårdsnämnden, som påvisar att den dåvarande fastighetsägaren hade tillstånd att etablera brunnen enligt vissa förutsättningar. Tror du att detta dokument kan hjälpa oss att få det nya beslutet underkänt?

    Mvh Cecilia

    Hej Cecilia, tack för en högaktuell fråga!

    Låt oss ta det från början. I lagen skiljer man på allmänt respektive enskilt vatten och avlopp. Allmänt vatten och avlopp ansvarar en huvudman för, ofta kommunen, och annat vatten och avlopp är enskilt.

    Vad gäller enskilt avlopp så anses den som släpper ut avloppsvatten bedriva miljöfarlig verksamhet, och ansvarar därför för att följa miljöbalkens regler. Den som i dag söker tillstånd för eller anmäler en avloppsanläggning måste därför skaffa sig kunskap om effekterna av utsläppet av avloppsvattnet, och kunna beskriva hur negativ påverkan kan minimeras genom skyddsåtgärder.

    Ett tillstånd som har meddelats enligt miljöbalken gäller mot alla i de frågor som tillståndet omfattar. Det betyder att en kommun normalt är förhindrad att förelägga om skärpning av de krav som följer av tillståndet.

    Tillstånd till enskilda avlopp som meddelades innan miljöbalken började gälla år 1999 är ofta meddelade med stöd av då gällande 1969 års miljöskyddslag eller 1982 års hälsoskyddslag. Sådana tillstånd har inte samma slutliga giltighet som tillstånd som har meddelats med stöd av miljöbalken. De är visserligen fortfarande giltiga som tillstånd, men de hindrar inte kommunen från att förelägga om skärpning av de krav som följer av tillståndet, eller att meddela förbud mot utsläpp från en avloppsanordning. Kommunen har därför rätt att förelägga er om skärpning av de krav som hittills gällt.

    Det finns i dag en pågående diskussion om hur man framöver ska hantera enskilda avlopp och anslutning till kommunalt avlopp. Det finns cirka en miljon fastigheter i Sverige utan anslutning till kommunalt avlopp. Kommunen ska utöva tillsyn av de enskilda avloppen, men hinner inte med detta, och cirka 180 000 anläggningar uppfyller inte ens de grundkrav för att skydda hälsa och miljö som kom med miljöskyddslagen.

    Avloppsanläggningar som inte fungerar anses bidra till övergödningen av våra vatten, och är en källa till spridning av bakterier och miljöfarliga ämnen. Regeringen har därför som ambition att öka åtgärdstakten för enskilda avlopp, och en avloppsutredning har nyligen föreslagit att en fastighetsägarens incitament för att själv åtgärda sitt avlopp måste bli starkare. Vissa kommuner, såsom din egen Cecilia, har dock beslutat att slå av på åtgärdstakten för enskilda avlopp eftersom man bedömt att det drabbar boende på landsbygden mest utan större nytta.

    Andra kommuner har beslutat att inte tillåta större exploateringar och ytterligare bebyggelse på landsbygden i de fall hushållen måste kopplas in till allmänt vatten, av rädsla för dyrbar anslutning och därmed höjda avgifter i kommunen. En het potatis, med andra ord.

    Skicka in dina frågor

    Juristen Lisa Kylenfelt svarar på läsarfrågor. Mejla till juristen@atl.nu!

    Relaterade artiklar

    Till toppen