Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 januari

    Köldknäpp största hotet mot höstsådden

    Alnarp.

    Höstgrödorna har ännu inte gått in i vintervila i de sydligare delarna av landet, utan växer fortfarande. Därmed är de just nu ovanligt känsliga om det snabbt blir kallare.

    Även ogräsen har kunnat etablera sig väl i värmen.

     Växer. Rikard Andersson och Gunilla Berg från Växtskyddscentralen vid Jordbruksverket ser flera orsaker till att odlare ska vara på tårna framåt våren efter den milda hösten och vintern.
    Växer. Rikard Andersson och Gunilla Berg från Växtskyddscentralen vid Jordbruksverket ser flera orsaker till att odlare ska vara på tårna framåt våren efter den milda hösten och vintern. FOTO: Hans Dahlgren

    De flesta grödor klarar ordentlig kyla, men när det varit milt och tillväxten pågått under en längre period är inte skyddet så starkt.

    – Får vi ett snabbt omslag och det blir väldigt kallt, 15-20 grader utan att vi har ett skyddande snötäcke, då kan det bli utvintring på grund av köldskador, säger Gunilla Berg från Växtskyddscentralen vid Jordbruksverket.

    Men det är många faktorer som spelar in och det kan vara svårt att förutspå vad som händer. Det visade sig vid en liknande situation för några år sedan. Vintern hade varit mild men i februari slog kylan till.

    – Det som hände då var att mycket höstvete utvintrade, men däremot klarade sig råg och höstkorn. Tidigare har man sagt att höstkorn och framförallt råg har varit känsliga för kyla, men verkligheten är mer komplicerad. Så många gamla sanningar får revideras.

    Spanar ner

    ATL träffar henne och kollegan Rikard Andersson på ett fält med höstvete i Alnarp i Skåne. Han är specialist på ogräs och båda spanar ner bland plantorna. Gunilla Berg hittar lite mjöldagg, men det anser hon är normalt.

    Bland svampsjukdomar i höstsäd är det annars främst gulrost som hon kopplar till milda vintrar. För tillfället har vi i Sverige inte så många mottagliga sorter, men det finns några som odlar sorterna Memory och Kalmar, och även rågvete, som bör vara extra uppmärksamma.

    – Man ska ut och kolla sina fält extra noga när vi kommer in i april månad. Innan dess är det inte aktuellt att göra något, säger Gunilla Berg.

    När det gäller insekter kan ett milt väder vara både bra och dåligt.

    – En del gynnas av att det är lite mildare och kan uppföröka sig lite mer. Till exempel en del bladlöss. Andra insekter, till exempel rapsbaggar som övervintrar som fullbildade, kan ha naturliga fiender som gynnas av en mild vinter och kan parasitera på dem. Då kan det ge en lägre nivå.

    Men det är inte bara grödorna som växer. Även ogräsen trivs och växte framförallt mera än normalt under senhösten, men växer fortfarande.

    – Vissa arter, vitgröe till exempel, växer ju vid väldigt låga temperaturer. Det är klart att en sådan här höst och vinter när det är ytterligare lite varmare så växer den ännu mer, säger Rikard Andersson.

    Inventera fälten nu!

    Om man inte gjorde någon höstbehandling tycker han framförallt att de som sådde tidigt eller har problem med gräsogräs som renkavle och åkerven bör hålla koll.

    – Framför allt: Inventera fälten nu. Om det finns fläckar där det brukar vara problem, kolla dem extra noga. Man kanske måste ut ett par veckor tidigare än normalt och behandla.

    Olika sorter av grödor är olika känsliga, men med allt mera nyckfulla vintrar, med snabba temperaturväxlingar, tror Gunilla Berg att växtodlingen står inför en hel del förändringar.

    – Jag tror att förädlingen kommer att vara det allra viktigaste. Den står inför stora utmaningar att klara vintrar med lång tillväxt under hösten och de extrema skiftningarna vi får.

     Ogräs. I det obehandlade vetefältet hittar Rikard Andersson bland annat veronica, snärjmåra, vallmo, plister och våtarv.
    Ogräs. I det obehandlade vetefältet hittar Rikard Andersson bland annat veronica, snärjmåra, vallmo, plister och våtarv. FOTO: Hans Dahlgren

    Relaterade artiklar

    Till toppen