Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 26 mars 2018

    Ökande klyftor mellan stad och land

    Motsättningarna mellan stadsbor och de som bor i landsbygden upplevs öka allt mer, det visar en ny rapport från Stockholms Handelskammare.

     Motsättningarna mellan stad och land upplevs öka allt mer, det visar en rapport från Stockholms Handelskammare.
    Motsättningarna mellan stad och land upplevs öka allt mer, det visar en rapport från Stockholms Handelskammare. FOTO: Ann Lindén

    En majoritet av Sveriges befolkning bor i städer. Samtidigt som stadsborna blir allt fler upplever 40 procent av de som bor utanför storstadsregionerna att motsättningarna mellan Stockholm och övriga landet har ökat de senaste tio åren. Det framkommer i en ny rapport från Stockholms Handelskammare som presenterades i samband med en paneldebatt under måndagen.

    Palle Borgström är förbundsordförande för LRF och en av deltagarna i paneldebatten.

    – Den bild som framkommer i rapporten är inte överraskande direkt. Samtidigt är ingången till rapporten vad människor i landet tycker om Stockholm, inte helt rätt. Det är inte där det stora problemet ligger, även om det är bra om rapporten bidrar till att landsbygdsfrågorna kommer upp på dagordningen, säger Palle Borgström till ATL.

    Saknar insikt

    I rapporten uppger många av de svarande att de tycker att storstadsbor inte har någon insikt i hur det är att leva på andra orter. Det är en bild som Palle Borgström delar.

    – Jag vill påstå att storstaden inte förstår hur beroende av man är av landsbygden. Det som produceras i städerna är egentligen bara tjänster eller förädling av råvaror. Råvarorna kommer i grunden från landsbygden, men i staden tänker man inte på att det är en ändlig resurs utan tar det för givet. Det krävs en större insikt om hur beroende staden och landsbygden är av varandra.

    Stockholms Handelskammare föreslår ett antal åtgärder för att stärka orterna på landsbygden:

    • Reformera det kommunala skatteutjämningssystemet.
    • Decentralisera mer makt till kommunerna.
    • Förbättra möjligheterna till arbetspendling mellan stad och land.
    • Stärk äganderätten i hela landet.
    • Stärk inrikesflygets förutsättningar.
    • Förbättra det lokala företagsklimatet.
    • Grundläggande offentlig service måste upprätthållas i hela landet.

    Just punkten som handlar om att decentralisera makten tror Palle Borgström är en viktig nöt att knäcka. Konflikten ligger i grunden inte mellan landsbygdsbor och storstadsbor utan mellan landsbygdsbor och makthavare, tror han.

    ”Makten är centraliserad till Stockholm”

    – Vi har ett beslutssystem som är centraliserat till Stockholm och som gör att många på landsbygden upplever att de inte kan påverka sin situation och att de som tar besluten inte behöver leva med konsekvenserna. Vargfrågan är ett sådant exempel, och likaså frågan om strandskydd. Detta skapar stor frustration på landsbygden.

    Något annat som Palle Borgström lyfter som en viktig åtgärd är att stärka det lokala företagsklimatet i orter utanför storstadsregionerna. Och det krävs fler och effektivare åtgärder än bidrag och stöd för att komma någonstans, menar han.

    Räcker inte med bidrag

    – Politikerna har trott att det har räckt med bidrag hit och dit, vilket blir helt fel. I stället måste man ge företag på landsbygden frihet att själva utvecklas. En del av svaret finns i regelförenklingar och bättre villkor för den som vill utveckla sin verksamhet. Unga ser ingen framtid i verksamheter som är beroende av statliga stöd med långa handläggningstider och stor osäkerhet. Vi måste tänka nytt.

    Efter många år är politiskt ointresse för landsbygdsfrågorna kan Palle Borgström se en förändring. Med anledning av valresultatet vid det senaste presidentvalet i USA och valet i Frankrike tror Palle Borgström att landsbygdsfrågor kommer att få en stor plats i valdebatten i Sverige.

    – Jag tror att politikerna börjar förstå och har respekt för att det finns en stor grupp väljare på landsbygden som inte känner sig sedda och hörda. Däremot tror jag inte att de vet hur de ska ta sig an frågan. Jag tycker att det är positivt att frågorna kommer upp på den politiska agendan, avslutar Palle Borgström.

    LÄS OCKSÅ: ”Utmana idén om att staden är så fantastisk”LÄS OCKSÅ: ”Vi måste sluta jaga unga från landsbygden”LÄS OCKSÅ: Så ska miljardsatsningen fördelasLÄS OCKSÅ: Tre röster om landsbygdspropositionenLÄS OCKSÅ: ”Lösning för landsbygden börjar hos myndigheterna”

    Så gjordes undersökningen

    2 067 svenskar fick under perioden 13–25 oktober 2017 svara på frågor om deras syn på Stockholm, sina hemtrakter och om relationen mellan Stockholm och övriga landet.

    Alla deltagare var över 18 och boende i hela landet, med undantag från Stockholms län.

    Undersökningen genomfördes med hjälp av webb- enkäter och deltagarna hämtades slumpmässigt från en webbpanel bestående av ca 70 000 personer.

    Läs Handelskammarens rapport i sin helhet här.

    Relaterade artiklar

    Till toppen